Ystads Allehanda

Bornholms Express har vid ett inbrott bestulits på cirka 17000 kronor och en bärbar dator.

Det var när postbåten anlände från Bornholm tidigt på morgonen som besättningen upptäckte att en dörr stod öppen till Bornholmsterminalen.

Vid närmare kontroll visade det sig att dörren brutits upp.

Inne i lokalerna bakom biljettluckan ledde spåren vidare till ett kassaskåp som också det hade brutits upp – uppenbarligen med hjälp av något mycket kraftigt verktyg.

Polis tillkallades och en brottsplatsundersökning gjordes.

Utredningen fortsätter och polisen har säkrat vissa spår.

Helgen kan bjuda på både sol och regn, bedömer SMHI.

Lördagen blir molnig, men det blir ändå uppehållsväder. Trots att det blir grått så väntas temperaturen hamna på behagliga 20 till 22 grader. Och solen kan faktiskt titta fram mellan molnen då och då.

Vinden blir måttliga 5 meter per sekund eller däromkring och kommer från sydväst.

Under söndagen är det lite osäkrare, men det lär bli regn under morgon och förmiddag. Framåt eftermiddagen ökar solchansen och temperaturen håller sig omkring 20 grader. Vinden fortsätter att vara måttlig.

Måndagen kan bli regning i hela Skåne, i östra Skåne – eller bara över Hanöbukten.

– Lägg fram paraplyet, föreslår meteorolog Sten Laurin på SMHI.

De följande dagarna bedömer han att vädret blir svalt och soligt.

Förre polischefen Göran Lindberg döms till fängelse i sex år och sex månader.

Kammaråklagare Håkan Roswall hade krävt att polischefen skulle dömas till åtta års fängelse. Polischefen själv erkände under rättegången endast sexköpen och hävdade att han redan avtjänat sitt straff för detta genom den långa tid han suttit häktad.

Polischefen hade åtalats på 23 punkter, bland annat för ett fall av grov våldtäkt, tre fall av våldtäkt, tio fall av koppleri och åtta fall av sexköp. Han har endast erkänt sexköpen.

Han fälls på alla punkter, utom sex. Han frias bland annat från anklagelser om tre fall av koppleri och ett fall av våldtäkt. Han frikänns också från åtalet om förberedelse av grov våldtäkt av barn. Det gäller det fall som polischefen greps i samband med den 25 januari i Falun. Han var på väg att träffa en ung flicka som han bestämt ett sexmöte med. Polisen hade då haft honom under uppsikt en längre tid.

Vid gripandet bar han på en väska med olika föremål som kan användas som hjälpmedel vid sexuella övergrepp.

Gripandet slog ned som en bomb och är den största skandalen hittills inom den svenska polisen.

Avslöjandet att polischefen var en sexbrottsling väckte extra stor bestörtning eftersom han varit en av landets mest kända och höga polischefer och dessutom profilerat sig som en flitig föreläsare i etik och moral.

Han talade innerligt om jämställdhet, respekt och mot sexuella trakasserier och mobbning.

Två ledamöter i polisstyrelsen i det län polischefen arbetade kräver att en sanningskommission ska upprättas, för att granska om han begick brott redan under sin tid som polischef, mellan åren 1997 och 2006.

Enligt åklagaren Håkan Roswall har två kvinnor berättat att de har haft mannen som sexkund under hans tid som polischef. Men de sexköpen har inte utretts vidare, eftersom de ligger så långt tillbaka i tiden att brotten i sådana fall är preskriberade.

Bild: Sprisse Nilsson

Inom tre år kommer produktionen av så kallade vita produkter flyttas från Lunnarp till Malmö.

Danone är en av världens ledande mejerikoncerner. Affären kan på sikt ge fler arbetstillfällen på mejeriet i Lunnarp som ska ställas om till ett fruktbaserat mejeri.

Försäljningen av Proviva kommer att finasiera ett helt nytt mejeri i Malmö dit hela produktionen av mjölkprodukter kommer att förläggas.

– Anläggningen i Lunnarp blir istället ett fruktbaserat mejeri, säger Göran Nyström, tf vd på Skånemejerier. Idag gör vi 25 miljoner liter Proviva per år, den siffran räknar vi med att fyrdubbla till 100 liter per år genom att utnyttja maskinerna hårdare och öka effekten.

Göran Nyström är försiktig när frågan om nyanställningar i Lunnarp kommer på tal.

– Jag kan inte svara på det, säger han. Men på sikt kan man ju anta det.

Vad aktieförsäljningen ger Skånemejerier i rena pengar är en väl bevarad hemlighet än så länge, men det rör sig om miljardbelopp.

– Det är en av de största affärerna i livsmedelsindustrins historia, säger Anders Olsson Skånemejeriers styrelseordförande.

51 procent av aktierna

Det som hänt är att Skånemejerier ska bilda ett joint ventureföretag (företag som går samman i ett nytt bolag för att kunna utveckla ett projekt tillsammans) med Danone som enligt avtal ska köpa 51 procent av Provivas aktier.

Samägandet träder i kraft i slutet av 2010. Danone kommer sedan att successivt att öka sin ägarandel i Proviva för att slutligen helt, efter cirka elva år, ha samtliga aktier.

I Sverige är Danone kanske mest känt för sina produkter Actimel och Activia. Deras filosofi är "Hälsosam mat till så många som möjligt." Och satning på hälsa och välmående är också den linje Proviva valt att jobba efter.

Så stod de där på rad, de tre kandidaterna till titeln kung Neptun och bara väntade på resultatet. Det blev Bertil Stenkilsson som glad som en speleman fick ta ett steg fram och greppa "treuddingen". - Faktiskt är jag överväldigad. Det här hade jag ärligt talat inte väntat mig!

Sa Bertil Stenkilsson som med fyra rösters övervikt röstats fram av YAs läsare. Och förvåningen var äkta. Vid intervjun i YA för några veckor sedan klargjorde han att han inte riktigt förstod varför han nominerats. De andra hade ju gjort insatser för kommunen som han inte trodde sig kunna tävla mot.

Men det tyckte uppenbarligen majoriteten om denne Bertil Saxen Stenkilsson, mannen som både spelar saxofon, bland annat i Barberare Perssons kapell, och som med sax klippt åtskilliga österlenska män.

Tor Lindgren och Uno Levinsson visade sig vara goda förlorare men omöjligt är det ju inte att de nomineras till nästa år igen.

– Vi får väl nominera varandra, föreslog de.

Annars var det vid tidig eftermiddag på stadens gator mest en strid mellan paraplyer.

Några trafikregler för hur en promenad med paraply bland mängder av likar ska gå till borde kanske finnas men så är inte fallet.

Och många valde att bli sjöblöta i stället för att ta fighten.

Krämarmarknaden fortsätter i dag och i morgon.

Nyckelharpor eller motorn till en DKW 1939 spelar ingen roll. Lennart Nilsson tycker båda låter som musik.

Lennart Nilsson är pensionär sedan många år men har inga bekymmer att få tiden att gå.

För närvarande renoverar han en motorcykel och i snickarverkstaden finns en påbörjad nyckelharpa.

Lennart Nilsson kallas för den förste byggaren av nyckelharpor i Skåne i modern tid. Men numer blir det betydligt fler timmar bland motorer än instrument.

– Jag har gått från sågspån till spillolja i nävarna.

Han medger att nyckelharpor inte vanligtvis förknippas med ett intresse för motorcyklar och bilar.

Men i Lennart Nilssons uthus lever de sida vid sida.

Den musikaliska sidan av fritidsintressena startade med en fiolkurs. Någon större virtuos på instrumentet hann han dock aldrig bli förrän kursen gästades av en speleman med en nyckelharpa.

– Jag blev helt fascinerad och satt och ritade av nyckelharpan. Det var också enda gången han såg en sådan förrän han själv byggt en hemma i Vanstad.

– Jag fick en pappmall av en person i Göteborg. Sen började jag bygga utan att jag visste vad jag gjorde.

Som tur var hade personen även skrivit sitt telefonnummer bakpå mallen.

– Det blev väl ett hundratal samtal innan nyckelharpan var klar. Jag brukar kalla den för telefonharpan.

Det här var 1973. Därefter fortsatte Lennart Nilsson med tillverkningen. Han lärde sig också att spela instrumentet.

På frågan vad som är svårast, att bygga eller spela nyckelharpa, kommer svaret snabbt.

– Det är lättare att bygga en.

På begäran visar Lennart Nilsson att han emellertid även lärt sig traktera instrumentet. Och han är trots allt ganska nöjd med vad han hör.

– Den låter bättre än en fiol. Den är inte så pivig och gnällig.

Det svåraste i byggandet är också att få en bra tonkvalitet. För att få någon att spela tillsammans med på de här breddgraderna tvingades Lennart Nilsson starta en kurs i konsten att bygga sitt eget instrument.

Under mer än 20 år besökte han årligen en stor nyckelharpsstämma i Uppland.

Han mötte tidigt Eric Sahlström, ett aktat namn när det gäller nyckelharpor, som berömde hans första bygge.

– Jag blev stolt som en tocke och bad honom skriva på instrumentet att han provspelat det.

Något han också gjorde.

Men med åren har intresset för att tillverka nyckelharpor avtagit.

– Motorerna har tagit över. Nu är det roligare att sitta med fingrarna i olja. Det är väl så att man har olika perioder i livet. Det var cirka ett decennium efter Lennart Nilsson börjat bygga nyckelharpor som han införskaffade en motorcykel av märket DKW. Påverkad av en kompis som var frälst på de tyska maskinerna.

Därefter har det tillkommit fler samt två bilar av samma märke.

– DKW:n från 1956 har jag renoverat från grunden.

Naturligtvis har Lennart Nilsson gjort det själv. Allt från svetsning till att lackera och sy innertaket.

– Det var första gången jag satt bakom en symaskin. Men sen har jag även gjort klädseln till sätena.

Den andra bilen är från 1939 men var i betydligt bättre skick.

Lennart Nilsson kör ganska mycket med båda. Men framför allt är det modellen från 1956 som får följa med ut på veteranrally.

– Bilen från 39 är lite tjatig att köra. Den är inte så bekväm och går inte så fort.

Men han gillar ljudet från motorn. Han öppnar först bensinkranen på insidan och vrider därefter om nyckeln.

Ett stilla puttrande drar fram över den lilla gårdsplanen. Samtidigt sprider sig ett nöjt leende över Lennart Nilssons ansikte.

– Hör hur det smäller fint i avgasröret, säger han.

Under åren har ryktet om Lennart Nilssons goda hand med DKW:er spritt sig så det händer att personer från hela landet hör av sig till honom för att be om hjälp med sina bilar.

Men någon mer egen bil blir det inte.

– Nu får det räcka.

Han var på väg till Provance men hamnade i Bingsmarken.

Det var luften och friheten som fick paret Holmberg att stanna på Skånska sydkusten. En sommar för snart 20 år sedan hade de packat husvagnen för att bege sig till Provance men fann lyckan några mil från villan i Svedala. Nu har deras barn och barnbarn också säsongsplats på campingen.

Campingveteranen Ronnie Holmberg har fullt upp att koppla av. Han vet hur man gör. Målar och sjunger.

På en husvägg intill receptionen hänger en av hans målningar med texten "Bingsmarken, Skånes Hawai".

– Jag tycker det stämmer in på livet här, sorglöst och lättjefullt, säger Ronnie Holmberg och skrattar.

Nu är det dags att leva upp till ryktet då långliggarna firar av säsongen med en fest med Hawaiitema. Att camparnas avslutningsfest sammanfaller med Ronnie Holmbergs 60-årsdag beskriver han som en trevlig slump.

– När folk undrade om jag skulle ha kalas bjöd jag dem till Hawaiifesten, säger han.

Ett hundratal gäster är redan anmälda och under dagen anländer ett tält som sätts upp på gröningen bredvid stranden.

– Egentligen ville vi ha festen nere på stranden men det blev för komplicerat, säger han.

Men med Holmbergarnas hjälp riskerar inte partyt att tappa tropikpoäng trots utebliven sand mellan tårna. Bastkjolar i plast och blomstergirlanger har anlänt i en brun kartong och Ronnie Holmberg utlovar Hawaiilåtar från sin repertoar för att krydda festen som går av stapeln i kväll.

Åtta nya arbetstillfällen kan bli verklighet om Apotek Hjärtat hittar en lokal i Ystad.

Diskussioner pågår med fastighetsägare.

I maj var Peter Hallberg, etableringschef för apotekskedjan, i Ystad och letade lokal.

– Vi har tittat på allt. Vi för diskussion med fastighetsägare, men det är en paketlösning som ska till där, säger han.

Han berättar att inget ännu är bestämt men att Ystad är en intressant ort. I dag har Apotek Hjärtat 200 apotek i Sverige och vill öppna fler, Ystad är en del av företagets etableringsstrategi.

Företaget letar efter en central lokal och om de finner en kan det innebära nya arbetstillfällen i Ystad.

– Det blir troligtvis en nyetablering med åtta anställda, säger Peter Hallberg.

Han tror att apotekskedjan ska finnas i staden inom ett år.

Ryms det fler apotek i Ystad?

– I framtiden ser apoteken inte ut som i dag. Sortiment och inriktning har ändrats och den som har bästa utbudet vinner. Läget är en del i detta.

Han tycker att man redan nu kan se att konkurrensen hårdnat på orter med många apotek.

– Därför är det viktigt att få bra enheter och bra lägen.

Apotek Hjärtat ägs av ett svenskt holdingbolag, ApoPharm Holding AB, som i sin tur ägs av Altors fond III som är en riskkapitalfond.

I synfältet från de nybyggda villorna i Källesjö reser sig ett tiotal vindkraftverk.

– De stör mig inte alls. Jag har faktiskt inte funderat på det förut.

Det säger Niklas Walters , en av nybyggarna i Källesjö utanför Ystad.

Han har, liksom många andra en i grunden positiv inställning till vindkraft men vill helst inte ha den för nära.

–Jag är lite skeptisk till om det är den mest effektiva energilösningen för framtiden, säger Niklas Walters.

Det bästa vore att lägga stora parker ute till havs, menar han.

– Men annars tror jag vi kommer att vänja oss vid att ha verk i landskapet. Det är bra att kunna utnyttja naturens krafter, säger Niklas Walters.

Att en ytterligare utbyggnad i området skulle påverka huspriserna är han övertygad om.

–Man vet ju hur det fungerar med hus i närheten av kraftledningar, säger han.

När de köpte tomten fanns det dock, enligt kommunen inga planer på fler vindkraftverk i området närmast husen.

En bit bort i samma område bor Marcus Sjövall och familj.

– Vi har bott här i en månad och ärligt talat tänkte jag inte på att det fanns vindkraftverk en bit bort, säger han.

Det var egentligen först när de fått en övervåning som de såg verken.

Han är ambivalent till utbyggnaden av vindkraft.

– De är inte vackra och landskapet tar stryk men de behövs antagligen, säger han.

Personligen tycker han att Barsebäck skulle fortsatt drivas.

–Det skulle gett mycket mer energi, säger han.

Villaområdet i Källesjö har ett 90-tal tomter til försälning.

Hittills har 50 sålts och 12 är reserverade eller bokade.

Det är Pride-vecka i Stockholm och listan över hbtq-relaterade evenemang och mötesplatser i huvudstaden är lång. Men i Ystad lyser de med sin frånvaro.

Som homosexuell, bisexuell, transperson eller queer (hbtq) i Ystad finns det få möjligheter att organiserat träffa likasinnade.

Cafét Kom i Luckan i Ystad Sandskog och resebyrån Fieldwood Travel på Kapellgatan är de enda registrerade Ystadföretagen på sajten QX GayMap. På Fieldwood Travel marknadsför man sig mot gayresenärer.

- När vi startade 2007 fanns ingen aktör på marknaden som riktade sig till den publiken. Vi kände att det behövdes, säger Michael Fältskog, en av företagets grundare.

Men att enbart rikta sig till kunder i Ystad-Österlenregionen hade blivit svårt.

- Vi har kunder från hela landet, och även bland utlandssvenskar. Det är inte mycket Ystadfolk som kommit ut ur garderoben, säger Michael Fältskog.

Affärerna går ut på att hitta gayvänliga hotell världen över, skräddarsy bekväma resor och arrangera gruppresor till bland annat olika pridefestivaler. Tidigare år har Michael Fältskog och hans kollega Pontus Nilsson funnits på plats i Stockholm under Pridefestivalen, men i år har man valt att bara hyra reklamplats.

- Vi satsar inte på party, utan kunderna är oftast par som vill ha det bra, säger Michael Fältskog.

De har valt att inte annonsera så mycket lokalt, men företaget planerar att synas under Regnbågsfestivalen i Malmö i september. För gaylivet i Ystad har de inte märkt så mycket av.

- Nej, det är inte mycket av det. Det är ganska minimalistiskt.

Och det minimala avspeglas kommunalt. I Ystad finns i dag ingen organiserad mötesplats för hbtq-personer.

- Nej, inte officiellt eller inofficiellt heller. Det blir ju spontana träffar, säger Kent Jagerborn, kommundirektör i Ystad.

Kan det bli aktuellt för kommunen att starta upp en mötesplats?

- Det initiativet måste komma från politiker. Men det är en bra fråga, det väcker en tanke.

Ystads IF och IFK Ystad möttes på torsdagen.

Trots att vi fortfarande befinner oss i juli är handbollstemperaturen i Ystad redan hög.

Inte mindre än 522 personer hade löst entré för att se Ystads IF och IFK Ystad träningsspela.

Som väntat blev det en rätt klar seger för Ystads IF som till slut vann med 34–24 (17–10).

– Roligt att vara igång. Är nöjd med vad vi lyckades prestera efter bara en och en halv veckas träning, menade YIF:s nye tränare Pelle Käll som hade mycket att glädja sig över förutom segern som sådan.

– Vi fokuserade på att trycka på i kontringarna, både i första och andra fasen, och på avkasten. Tycker också vi hade ett stabilt försvarsspel (det tog en kvart innan IFK gjorde första spelmålet). Vi gick runt på många spelare och testade med folk på nya positioner och det såg också bra ut, menade Pelle som luftade ett halvt dussin nya spelare.

– Tycker alla nyförvärven såg jättebra ut och även de nya unga killarna "Kotte" (högersexan Kristoffer Ohlsson) och Jakob (Nygren) gjorde bra i från sig.

Av de rena nyförvärven imponerade nog Andreas Thynell och målvakten Jürgen Müller mest. Müller med ett stabilt målvaktsspel (och utmärkta utkast) och Andreas med ett tungt och felfritt skytte. Men också mittsexan Ola Netterheim liksom danske högernian Palle Hansen visade fina takter.

Men också IFK Ystad hade en hel del att glädjas över.

Inte bara för att man trots avsaknaden av spelgeniet Jim Gottfridsson lyckades hålla relativt jämna steg med YIF utan också över fina speldetaljer och individuella prestationer.

– Tycker vi stod upp bra och gjorde en bra match, framför allt när vi höll oss till dom grejer i försvars- och anfallsspelet som vi ska göra, menade IFK-tränaren Robert "Knirr" Andersson som testade såväl 6–0 som 5–1-spel försvaret. Båda uppställningarna fungerade bra.

I IFK Ystad drog rutinerade Krzysztof Fatalski ett tungt lass och var nyttig med sitt tunga skytte. Men även spelare som André Olsson visade goda takter.

Mycket duktig var också Oscar Cimmerholm som vaktade målet i den första halvleken.

– Nu laddar vi om för ett nytt derby. På lördag möter vi IFK:s fotbollslag i en fotbollsmatch. Förlorar vi den blir det aldrig mer fotboll som uppvärmning på träningarna.

Både Ystadsbor och turister lockades trots allt till filmvisningen.

Många kom dessutom i god tid för att få bra platser framför den stora duken.

– Vi klädde på oss ordentligt med regnkläder och var här ungefär en timme innan, säger Roger Andersson som sitter på tredje raden tillsammans med Cecilia Stjärnerup.

De är riktiga Wallanderfantaster.

– Ja, vi har sett de flesta filmerna och sedan bor vi till och med på Mariagatan, berättar Cecilia Stjärnerup.

Regnet har fallit i perioder under hela kvällen men utgör inget hinder för filmvisningen lovar de ansvariga.

– Skulle himlen öppna sig så spelar det ingen roll. Det kommer att vara ljud och bild ändå, säger ljudteknikern Johan Persson.

Zoeb Raniwala är en av kvällens förväntansfulla besökare. Han har kommit hela vägen från London, bland annat på grund av Wallander.

– Jag är ett stort fan av Wallander och jag och min fru är här och går i hans fotspår. Att det dessutom visas en ny film här på Stortorget är fantastiskt, säger han.

Zoeb Raniwala är märkbart imponerad av Ystad.

– Det är en väldigt vacker stad. Vackra hus och gränder. Jag blev överraskad när vi kom hit.

Nu var det varuhus och nya fräscha pengar på lönekontot som gällde.

Runt varuhuset Gekås i Ullared, öster om Varberg, blev det tvärstopp i trafiken. På väg 153 mellan Varberg och Ullared stod det stundtals helt stilla rapporterar TV 4 Nyheterna Halland.

På själva varuhuset var det en timmes väntan på att ens kunna ta sig in. Dagsrekordet rök enligt företaget – Boris Lennerhov, Gekås vd, räknade med 27 000 besökare totalt, enligt TV 4.

Även från Ikea i Stockholm rapporterades om en ordentlig rusch på torsdagen.

- Det verkar finnas ett uppdämt av att titta på heminredning efter många soliga veckor, säger Ylva Magnusson, pressansvarig på Ikea Sverige.

Häftiga regnskurar förvandlade Sjöbo tätort till något lätt Venedigliknande under onsdagseftermiddagen.

Sjöbo blev rejält blött under de häftiga regnskurarna under torsdagseftermiddagen.

På sina håll, som på Historiegatan i östra delen av Sjöbo, hann vattnet inte rinna undan utan gatan förvandlades till en liten sjö.

På VA-verket i Sjöbo mäter man nederbörden. Och bara på den korta stund som den mest intensiva skuren höll på kom det 11 millimeter regn, uppger Ingemar Olsson.

Regnskurarna under torsdagseftermiddagen var av det mycket lokala slaget – samtidigt som det till exempel vräkte ner i Sjöbo kom det bara några stänk i Vollsjö.

På utsidan ser det ut som vilken nyputsad äldre gård som helst. Men innanför finns allt från renässansstolar med gyllenläder till nötta askar av trä. Sedan några år har antikhandlaren Karin Laserow sin verksamhet på gården Britahill i Brandstad. Och i New York håller dottern Lisa Laserow i trådarna.

Men innanför finns allt från renässansstolar med gyllenläder till nötta askar av trä. Sedan några år har antikhandlaren Karin Laserow sin verksamhet på gården Britahill i Brandstad. Och i New York håller dottern Lisa Laserow i trådarna.

Men just från lilla Brandstad norr om Sjöbo driver antikhandlaren Karin Laserow numera sin verksamhet, som hon haft i över 30 år, fram till för fem år sedan i Malmö.

– Min mamma kom från Brandstad och min man och jag hade sommarhus här i många år innan vi flyttade hit fullt ut, berätter hon.

I det före detta svinstallet ryms numera alla möjliga slags stora och små antikviteter från i huvudsak 1600-talet fram till mitten på 1800-talet, med en och annan nyare pryl därtill.

– Att jobba med det här är fantastiskt. Fast det är rätt ofta mer än ett dygnet runt-jobb! Det är mer som en sjukdom än som ett yrke, säger Karin Laserow som en gång i tiden jobbade som sjuksköterska.

– Men både min man och jag är sådana som vill jobba efter eget huvud, säger hon och syftar på maken Kaj Laserow som inte bara är sjukgymnast utan också uppfinnare av tränings- och behandlingsutrustning.

När YA hälsar på håller Karin och 29-åriga dottern Lisa Laserow på med de sista förberedelserna inför en antikutställning i Helsingborg.

Det är Lisa Laserow som numera håller i New York-delen av Laserow Antiques som startades för några år sedan. När hon kom till USA var det dock för att jobba med juridik.

– Men jag kom fram till att jag inte är någon kontorsmänniska, säger Lisa Laserow som jobbar en hel del med hela inredningar – något som marknaden är större för i USA.

Och något som Lisa Laserow brinner för är få även en yngre publik intresserad av antikviteter. Inför utställningen i Helsingborg ordnade hon en speciell vernissage med inriktning på en betydligt yngre publik än den vanliga i antiksammanhang. I Sverige finns en viss rädsla för att blanda stilar, menar hon.

– Men det går visst att blanda modern design med 1700-tals möbler. Antikviteter ger djup och karaktär till en modern inredning, säger Lisa Laserow – som hade en period av föräldrauppror när hon flyttade hemifrån.

– I min första lägenhet i Lund hade jag kaffefärgade väggar och björkmöbler från Ikea. Jag tyckte det var jättesnyggt. Men det gick över.

Och när gäller vad som är det viktigaste att tänka på om man funderar på att investera i någon antikvitet så tvekar Karin Laserow inte alls innan hon kommer med svaret.

– Att man verkligen gillar det man köper!

Han är skarp och fullständigt skoningslös mot dem som missbrukar sin makt.

I går höll Olof Buckard för sjunde gången föreläsning på frukostmötet och det var ord och inga visor.

Det fullständigt haglade underbara och obehagliga sanningar i skarpa ordalydelser när Olof Buckard kommenterade sin nutid i allmänhet och dess politiker i synnerhet:

– Vi lever i en värld som styrs av alltför många andliga dvärgar och Bushmän.

– Kulturetablissemanget drivs av smartness kombinerat med ett förfärande intelligensunderskott.

Påven fick epitetet "Guds rottweiler", en uppenbarelse som inte skulle behandlas nådigt om Jesus kom på besök.

Carl Bildt presenterade han som den främste lobbaren för invasionen i Irak med att citera Herbert Tingsten:

"Han rör sig lätt i tankens värld ty han begagnar så få tankar".

Finansminister Anders Borgs vackra beskrivning om hur mycket rikare svenskarna har blivit kommenterades med ord som "mörklagd verklighet":

– Sanningen är att det finns en skriande fattigdom där ensamma mammors situation är sådan att valfriheten inskränker sig till om hon ska köpa skor till sina barn eller åka och hälsa på sina föräldrar som bor tio mil bort.

Olof Buckard är född och uppväxt i Jönköping, i "Smålands Jerusalem". Där tillhörde han de avvikande och han drevs redan i tidiga år med ett starkt behov av att provocera och säga sanningen.

– Mitt första framträdande på en utomhusscen var på Östra Torget. Där utbringade jag otaliga Halleluja och Jesusjesusjesusjesus och skrattade mitt avvikande skratt, berättade han och gav prov på ett äkta Buckardskratt.

Applåderna under och efter hans framträdande var så långa att de nästan inte ville ta slut.

Antalet bränder i byggnader i Ystad minskade markant mellan åren 2008 och 2009. Men nu ökar de igen.

– Jag vet inte vad ökningen beror på. Några har fått hjälp och anlagda bränder kan vi aldrig förebygga, säger Mats Svensson, enhetschef på sydöstra Skånes räddningstjänstförbund.

Enligt statistik från sydöstra Skånes räddningstjänstförbund var antalet bränder i byggnader i Ystads tätort 30 stycken fram till den 28 juli i år, i fjor vid samma tid var antalet 15.

– Vi får se på årsbasis vilka perioder bränderna var, säger Mats Svensson.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap presenterar nu en sammanställning för landets alla räddningsinsatser under 2009. I den anges att antalet "brand i byggnad" totalt var 33 stycken. År 2008 var motsvarande siffra 55.

Enligt Mats Svensson beror minskningen på att räddningstjänsten bedrev en intensiv informationskampanj under 2008 och 2009 om brandvarnare i alla hem.

– Vi berättade hur man förebygger brand. Folk får larm tidigt om de har brandvarnare och kan släcka branden själv.

– Jag hoppas att vi varit duktiga på att informera allmänheten hur de ska bete sig vid brand.

Statistiken från myndigheten skiljer sig från Räddningstjänstens egen.

– Det är skillnad på vad som ingår. I gruppen brand i byggnad räknar vi in allt som det är väggar på, säger Mats Svensson.

Även trafikolyckorna där Räddningstjänsten deltagit minskade från 2008 då de var 71 stycken till 65 i fjor, enligt statistik från myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Trafikolycksstatistiken är lite missvisande eftersom vi inte åker på allt. Vi får inget larm om vi inte behövs.

År 2009 drunknade fyra personer i Ystads kommun, året innan dog tre.

Intresset för att bygga och investera i vindkraft har aldrig varit större.

Färska siffror visar att ansökningar på motsvarande 1100 MW el från vindkraftverk väntar på besked.

Intresset skapar flaskhalsar i tillståndsprocessen, länsstyrelserna hinner inte med.

Från regeringens sida har man spelat ut två kort som pekar åt olika håll. I augusti förra året beslutades att ta bort den tidskrävande dubbelprövningen.

Tidigare har varje verk provats både en ligt bygglagen och miljöbalken. Numera kan bygglovet ingå i miljöprövningen. Detaljplan behövs bara om anläggningen placeras på mark som är attraktiv för annat byggande.

Å andra sidan har kommunerna getts möjlighet att stoppa nya verk genom ett veto. Miljöminister Andreas Carlgren har dock varit mycket tydlig, om kommunerna börjar trilskas så kommer reglerna för vetot att ändras.

I Skåne handlar motståndet mycket om att landskapsbilden förstörs. Inställningen till vindkraft hos de skånska kommuner är dock mycket olika (se karta).

Hittills har 300 verk byggts i Skåne enligt länsstyrelsen (kan vara fler eftersom kommunerna har tillsynen över anläggningarna).

Hos länsstyrelsen väntar i dag 91 vindkraftverk på prövning.

Förutom frågan om ett förstört landskap handlar kritiken om störande ljud, skuggningar, dålig energieffekt, bortkastade statliga pengar, fågeldöd och kraftigt minskat fastighetspris.

I sydost har Österlen-kommunerna stoppat nya byggen i väntan på en gemensam policy (se separat artikel).

På andra håll satsas det stort. Snart börjar bygget av Europas största vindkraftspark utanför Piteå. 1 100 verk ska byggas.

När allt står färdigt om 10-15 år beräknas de 1 100 verken producera el till två miljoner villahushåll.

Verken blir 200 meter höga med rotorblad på mellan 80 och 126 meter i diameter.

Fram till dess lär kritiken mot vindkraftens dåliga energiinnehåll fortsätta. För, trots den kraftig ökningen, stod vindkraften förra året bara för en nettoproduktion av el på 1,9 procent.

Just nu finns 1 359 verk fördelade över landets samtliga län. Mest kraft produceras i Skåne, 333 MW. Flest verk finns på Gotland. Planen är att det år 2020 ska finnas vindkraftverk som klarar en produktion på 30 TWH (i dagsläget är den 2,52 TWH), en ambition som fått kritik av KVA, Kungliga vetenskapsakademien.

Det går inte att producera mer än 10 TWH på grund av ekonomiska skäl, menar KVA. Energimyndighetens GD Tomas Kåberger svarade med att det visst är möjligt. Sverige har bättre förutsättningar än många andra länder, menade han.

Om satsningen på land tagit rejäl fart har den till havs avstannat. Två stora planerade parker, en i Krugers flak med 128 verk och en på Middelgrund med 110 verk, hänger i luften.

Skälen är ekonomiska. Det är betydligt mycket dyrare att bygga till havs. Närmast till genomförande är Taggen i Hanöbukten.

Där planeras 60–80 verk och prövningen ligger nu i miljödomstolen. I det fallet finns dock ett folkligt motstånd.

Medvinden för vindkraften (till stor del subventionerad av staten) har lett till en hel del experimentprojekt.

Ett av dem är det som kallas Vertical Wind, stött av Falkenberg Energi. Det handlar om verk som rör sig vertikalt. På det sättet blir energin billigare, driften säkrare och tekniken gör verken tystare.

Vindkraften har alltså fortfarande en kraftig medvind.

Men motståndet sätter käppar i hjulen för vindföretagen. Vilken linje regeringen väljer blir avgörande för framtiden.

Följande har jag skrivit förut och det finns all anledning att upprepa det.

Edda Magnason kommer att bli något riktigt stort: en sångerska, pianist och kompositör som framträder på världens största scener. När hon nått dit så ska jag tänka på att jag satt ungefär en meter från pianotangenterna när Edda i onsdags sjöng och spelade i Bromma kyrka.

Hennes låtar – eller sångstycken? – är så personliga att det kan dröja några lyssningar innan de fastnar. I huvudet, vill säga. Hjärtat tar de sig in i omedelbart. Men "Ropewalking", som inledde konserten, har en kort melodisk fras som är lätt att minnas och sjunga med i. En perfekt inledningssång, också för att "Ropewalking" blir som en signaturmelodi. Om detta handlar Edda Magnasons sång och musik: att tvinna händelser, tankar och erfarenhet, lyckor och besvikelser till ett hållfast rep som leder en genom livet.

Hon förvandlar Bromma kyrka till ett litet rum hemma hos sig, dit hon bjuder in oss. Vi sitter tätt och nära. Det kan verka som om hon bara leker lite med pianot och rösten, tonerna och orden; spontant, virtuost och personligt, på samma gång. Hon muttrar över kyrkans piano, kallar det "en gammal sur gubbe" som skulle behöva "gymnastiseras". Det gnisslar och gnäller, när Edda spelar. Hon skrattar till när pianot segar eller faktiskt fungerar som det ska.

Vad kommer först: är Edda Magnason sångerska och pianist eller pianist och sångerska? En och samma låt kan passera genom olika genrer: konstmusik, pop, jazz och även performance. Låtarna består inte av text och melodi utan Eddas musikstycken illustrerar händelser ur livet. De är målningar i toner. Som den nya sviten om möten: ett stycke skildrar två kurtiserande fåglar, nästa handlar om när Edda låg i ett rum och försökte somna medan ett par mostrar pratade i rummet intill.

I "Boats" kan jag höra – ja, se – hur små träbåtar flyter stilla på vattnet. Också Eddas sånger till och om sin systerdotter är högst illustrativa. Först – i "Niece" – är systerdottern liten, mest intresserad av att äta. Men så växer hon, blir snäsig och nosig. Orden "Patience, patience, patience" läggs som ett mantra i mammans mun. Edda lockar publiken att sjunga – eller snarare tralla – allsång också. Dessutom har hon gjort en ny låt som passar för en "svängom på Tingvalla". Nåja, det krävs rytmiska och viga ben för att hänga med i Eddas dansbandslåt. Hon klirrar i pianots diskant och dunkar i mellanregistret, klappar till sist pianot kärvänligt och rart som vore det en gammal morfar.

"Goodbye song", där Edda även sjunger lite på svenska, är som alltid (?) den självklara slutlåten. Fast åhörarna klappar förstås till sig ett extranummer.

Edda Magnason är ett unikum, tänkte jag skriva. Men det är ett alltför neutralt ord. Edda är en unika. Hon förtjänar högsta betyg – däremot kan pianot tyvärr inte få mer än två skröpliga lurblåsare.

Om nu samtliga besökare i Bromma kyrka, cirka 60 stycken, grävde lika djupt i fickorna som jag så borde kollekten kunna bli en grundplåt till ett välbehövligt nytt församlingspiano.