Kristianstadsbladet

Vårdköerna har ökat, säger Socialdemokraterna. Vårdköerna har minskat, säger Femklövern i Region Skåne. Detta i samband med regionstyrelsens sista sammanträde den här mandatperioden.

Socialdemokraterna anser att det hade varit bättre att ge de olika sjukhusen mer pengar direkt i budgeten för 2010 för att de skulle klara köerna och vårdgarantin. Oppositionen säger också att det finns 10 000 fler i kö nu än i juli.

Tidigare redovisades inte "frivilligt väntande" tillsammans med övriga i kölistan. Numera redovisas alla väntande på samma lista.

Från S-ledningen anser man att begreppet "frivilligt väntande" inte säger så mycket egentligen. Kanske handlar det inte ens om "frivillighet".

– Att man svarar att tiden man blivit kallad till inte passar är inte samma sak som att man är frivilligt väntande, säger Uno Aldegren (S).

Femklövern ger, efter regionstyrelsens möte på måndagen, några av sjukhusen utökat uppdrag och skjuter till sammanlagt 12,4 miljoner, för att klara de värsta köerna. De längsta köerna finns till handkirurgi, ljumskbråck, ryggoperationer, bröstplastik, galloperationer, åderbråck och läkarbesök för bedömning inför fetmakirurgi.

Samtidigt finns 5 miljoner kronor att använda för starroperationer, åderbråck och MR-undersökningar genom upphandling av privata vårdgivare.

Från socialdemokratisk sida är man övertygad om att majoritetens satsning görs för att Region Skåne ska klara vårdgarantin, och därmed få del av statliga kömiljarden som betalas ut i början av nästa år. (S) anser att det rimligaste hade varit att satsa utifrån invånarnas behov redan från början, inte när fyra månader av året återstår.

För CSK:s del handlar det om 100 extra operationer av ljumskbråck i dagoperation, och 100 läkarbesök för bedömning inför fetmaoperation.

För Hässleholms del handlar det om 600 läkarbesök och 200 operationer inom handkirurgi.

Resten av pengarna går till ingrepp och läkarbesök i Ängelholm och Landskrona.

Socialdemokraterna är samtidigt kritiska till att femklövern tagit fram en modell och beslut för hur Region Skånes del av nästa kömiljard ska fördelas – om regionens samtliga förvaltningar klarar att leva upp till vårdgarantin. Det kanske inte blir några pengar alls, om inte alla förvaltningarna klarar garantin. Risktagandet skjuts över på sjukhusen i stället för på regionen centralt, menar (S).

Femklövern däremot anser att det är bra med signaler som talar om att "klarar vi målet får ni ta del av pengarna", på så sätt kan sjukhusen minska sina underskott.

Henrik Hammar (M), regionråd, är övertygad om att regionen kommer att klara vårdgarantin, som baseras på genomsnittet för årets sista fyra månader.

Att 9 000 patienter inte får vård inom den stipulerade vårdgarantin, säger han som jämförelse, ska ställas mot att inom den offentliga vården görs 1 115 000 läkarbesök, inom den privata vården 1 miljon.

Hundägare kräver hundkörkort för ägare av aggressiva raser.

– De här hundarna är sönderavlade. De har ett instabilt psyke. Om de då dessutom styrs av en dålig hand blir det ett livsfarligt vapen, säger Johanna Nilsson.

Hon sitter i trädgården hos sin mormor och morfar som passar hunden på dagarna.

Under bordet ligger golden retrievern Xanté.

Det av är en lugn hund med mild blick. På utställningar ligger han okopplad bredvid Johanna. Han reagerar inte på de andra hundarna.

Olyckan inträffade i lördags, när familjen ställde ut på hundutställningen i Hässleholm. Det var Johannas morfar Kjell Nilsson som gick med Xanté när rottweilern anföll.

– Redan när vi kom till utställningen såg vi en rottweiler som gjorde utfall mot oss från en bur i bilen. När vi kom tillbaka fick den syn på vår hund och kastade sig mot buren och forcerade gallret. Sedan kom han mot oss som en projektil, berättar han. Rottweilern högg rakt mot strupen på Xanté, men Kjell Nilsson handlade snabbt.

På något sätt lyckades han skilja de två hundarna åt, medan han ropade till sin fru, Lena, att hon skulle öppna bildörren. Sedan slängde han in den 35 kilo tunga hunden i bilen och lyckades smälla igen bil-dörren samtidigt som han på något sätt hindrade den andra hunden från att följa efter.

Andra hundägaren slöt upp och med list lyckades de till slut få in den aggressiva bilen i buren igen.

Johanna är tacksam för morfaderns rådiga agerande.

– Om det hade varit en mindre hund hade rottweilern kunnat bryta nacken av den. Eller tänk om det hade varit ett barn, säger hon. Familjen åkte till djursjukhuset med Xanté, men hunden verkade ha klarat sig utan större skador.

Pälsen skyddade, även om hunden fick ett bitmärke på halsen.

– Men han haltar, så han ska röntgas igen. Om han har en skada på frambenet kan jag inte använda den som avelshund. Det känns tråkigt efter att ha jobbat med honom i tre år, men det viktigaste är förstås att jag vill att han ska må bra.

Förutom de fysiska skadorna vet familjen inte hur hunden har påverkats rent psykiskt.

– Sedan olyckan har han följt efter oss som ett tugggummi. Han är inte alls som han brukar. Han gillar att vara ute i trädgården, men nu vill han bara ligga inne och vila. Kjell är själv skakad efter händelsen.

– Min dotter var med om något liknande i somras, då en rottweiler på stranden gjorde utfall mot hunden. Det här är andra gången på några få månader, säger han.

Han tycker att Sverige borde ha striktare regler mot aggressiva hundraser liknande de som finns i Danmark.

– Folk tror att de har kontroll över dem, men det har de inte.

Programledaren uppmanade lyssnarna att gå med Facebook-grupp.

"Ring så spelar vi" i P 4 uppmanade lyssnarna att gå med i programmets Facebookgrupp, och presentatören för SVT:s "Sydnytt" bad tittarna att gå in på programmets Facebooksida för att säga sin mening i en aktuell fråga. Alla tre programmen fälls nu för att de otillbörligt gynnat kommersiella intressen.

– Hela Sveriges Radio var framför allt ganska nyfikna på vad Granskningsnämnden skulle säga. Det här med sociala medier är så pass nytt och utvecklas så fort att det är svårt att veta vad som gäller för oss i förhållande till våra programregler, säger Jenny Sandgren, kanalchef för Sveriges Radio Kristianstad.

Nämnden friade däremot SVT:s sändningar från "OS i Vancouver" där programledarna pratade om närvaro både på Facebook och på Twitter. Detta för att programledarna inte "uppmanade" tittarna att gå in på de sociala mediesajterna, utan bara nämnde dem.

– Som vi har förstått det är det alltså helt okej att vi finns på Facebook och pratar om att vi gör det, men inte att vi uppmanar folk att bli våra vänner. Förr bad vi folk att ringa in, när det bara fanns ett, om än statligt, telebolag. Det var ju på sätt och vis också att gynna ett kommersiellt intresse, funderar Jenny Sandgren.

Finns det risk att public service-bolagen hamnar i bakvattnet i utvecklingen av de sociala medierna?

– Absolut. Programmet "Förmiddag" går mycket ut på interaktivitet med våra lyssnare och vi har märkt ett stort gensvar på Facebook. Och det ingår också i vårt uppdrag att finnas på nya plattformer, att vara tillgängliga för publiken där publiken är. Hela frågan är mycket intressant.

Förra året skördade Leif Norén 132 kilo frukt från sina två persikoträd.

Att kunna gå rakt ut i sin egen trädgård och plocka solvarma och saftiga persikor är väl inte det första man vågar drömma om bland sina trädgårdsplaner om man bor i Sverige.

Men för Leif Norén på Näsby i Kristianstad är det verklighet. Två stora persikoträd, närmare fyra meter höga, växer intill husets södervägg på Tärnevägen och de dignar av hundratals persikor.

– Förra året blev det 132 kilo persikor som jag lämnade till Maxi. Jag vet inte vad det kan bli i år, men minst 100 kilo tror jag, säger han.

I år vet han inte riktigt var han ska göra av dem. Han hoppas att någon vill köpa av honom, så han slipper slänga dem. Han har redan delat ut en hel del till grannarna.

– Det blir att man äter några om dagen, men resten kan jag inte ta hand om.

Att persikoträd blir så stora på friland och samtidigt ger så mycket frukt är ovanligt så här långt norrut. Det fick Leif Norén bekräftat av en expert som kom hem till honom för att ta en titt.

– Han hade aldrig sett något liknande sa han.

Något speciellt knep kan inte dela med sig av. Det finns inget, förklarar han.

– Jag gör inget särskilt. Jag ger lite extra vatten, men ingen gödning och jag klipper dem en gång om året. Annars sköter de sig själva och jag har aldrig haft problem med ohyra.

Träden är cirka 20 år gamla och Leif Norén köpte dem på Balsgård. Först provade han en sort med vita och mer ludna persikor, men de träden blev sjuka.

Då väntade han tills den resistenta sort som han har nu kom och det har visat sig fungera bra.

– De har gett frukt i 15 år ungefär, men aldrig så här mycket. I år trodde jag inte att det skulle bli något alls efter den kalla våren. Men det stämde ju inte.

Att valet föll på persikoträd var för ett det kändes lite exotiskt och annorlunda. Det var inte så många andra som hade det i trädgården.

Nu mognar frukterna i rask takt i septembersolen.

– De är så saftiga och goda. Och dessutom obesprutade.

nKommunalt ärende runt en villa på Kanalgatan har väckt reaktioner. Muren strider mot bygglovet och ägaren kan tvingas riva den.

Muren runt villan skulle enligt bygglovsansökan bli mellan 1,70 och 2,10 meter hög.

Bygglov medgavs, men muren blev högre än så och då reagerade grannarna. Husets ägare, Mikael Randau, förklarar att den byggs som bullerskydd och han anser sig ha blivit vilseledd från stadsbyggnadskontorets sida i samband med ansökan av bygglov.

– Vi har gjort det vi har gjort, men vi gjorde det i god tro. Det kan knappast någon betvivla. Vi har byggt muren på en av kommunens mest offentliga platser. Skulle vi medvetet bryta mot bygglovet på en plats där alla ser det skulle man ju ha hål i huvudet.

Muren är 2,10 meter hög, förutom mot Kanalgatan där den enligt ägaren är 2,30 meter.

Tanken är enligt Mikael Randau att det ska planteras vintergrön tuja utanför muren för att dölja den.

– Och det har vi upplyst grannar och kommun om. Därför upplevde vi inte att höjden var så viktig. Inte minst med tanke på att en häck får vara hur hög som helst så länge den inte skymmer trafiken.

Enligt plan- och bygglagen krävs det bygglov för att bygga en mur eller sätta upp plank runt sin tomt oavsett höjden.

– Men sedan kan man ha olika praxis i olika kommuner. I Kristianstad kräver vi bygglov för en mur som är över en halv meter hög. Sedan prövar vi varje ärende och tittar närmare på exempelvis trafiksäkerhet, läge och utseende, säger Petra Mohager på Stadsbyggnadskontoret.

Och det mått som uppges i bygglovet är det som gäller.

Mikael Randau köpte huset i december förra året. Han var då väl medveten om bullerproblemet som fanns i och med trafiken på Kanalgatan.

– Kommunen har gjort en bullermätning som säger att Kanalgatan är en av två vägar där bullret anses hälsovådligt, säger han.

– Föregående ägare har kämpat flera år för att kunna bygga någon form av bullerplank, men kommunen har inte tagit tag i det. Innan vi köpte det tog vi kontakt med en tjänsteman som sedan dess har gått i pension.

– Han sa då att det gick bra att bygga en mur under förutsättning att grannarna gick med på det.

En ritning lämnades in och Mikael Randau hävdar att han då påtalade att det inte var säkert att den färdiga muren skulle se ut exakt så, att portar och liknande kunde komma att ändras.

– Jag fick beskedet att "det gör inget". Jag upplevde det som att det inte var så noga.

Stadsbyggnadskontoret har erbjudit honom att få behålla muren utseendemässigt om den sänks till 1,80 meter.

– Om vi inte gör det kan det bli vite om den inte rivs. Men vi vill inte kohandla utan tänker gå vidare och försöka få gehör hos byggnadsnämnden, säger Mikael Randau.

Kristianstadsbladet har försökt nå ansvarig bygg-lovshandläggare, men inte lyckats.

En 90-årig kvinna har anmält till polisen att hon vid sextiden på måndag kväll blev bestulen i sitt hem av en man som utgav sig för att vara färdtjänst.

Kvinnan beställde färdtjänst från en telefon utanför Coop-butiken i Kristianstad. Efter några minuter dök en bil upp och körde kvinnan till hennes hem. Chauffören hjälpte henne upp för trappen och in i lägenheten innan han körde därifrån. Efter en stund upptäckte kvinnan att hennes handväska var borta. Hon ringde då till färdtjänst, antagligen för att hon misstänkte att hon glömt väskan i bilen. Färdtjänst uppgav att deras bil just anlänt till butiken och undrade var kvinnan var. 90-åringen larmade polisen som senare gjorde en teknisk undersökning i kvinnans hem.

– Några spår har säkrats, vi får se var det leder. Men det verkar vara ännu ett sätt att komma åt äldre, kommenterar polisens inre befäl.

En lägenhet på Ljungdala i Hässleholm besköts på söndagskvällen med vad som troligen var soft air guns. När kvinnan som bor i lägenheten kom hem efter att ha varit iväg och handlat var fönsterrutorna till köket och sovrummet sönderskjutna.

– Det är sjukt, jag har min dotter boende i huset, säger kvinnan.

Hon flyttade från Malmö till lägenheten i Hässleholm för en månad sedan för att få lugn. Efter att lägenheten beskjutits vill hon byta bostad på en gång.

– Jag vill ha ett tryggt boende för mig och min dotter. Jag har aldrig varit med om något liknande.

Enligt anmälan som upprättades ska ett par ungdomar ha rört sig utanför huset tidigare under dagen med soft air guns. Kvinnan påtalade då för dem att de inte skulle leka med dem där.

– Man måste ju kunna prata med dem, men de verkade ta illa vid sig.

Händelsen är rubricerad som skadegörelse.

Två bilar krockade vid 16-tiden på måndagen i korsningen mot Broby/Tingsryd.

Inga personskador rapporterades från platen men olyckan störde under en tid övrig trafik längs väg 23.

En cyklist blev vid 1540 på måndagen påkörd av en personbil på kanalgatan.

Olyckan inträffade i höjd med pliktverket.

Cyklisten fördes med ambulans till sjukhuset.

En minibuss och två personbilar var vid 15-tiden på måndagen inblandade i en trafikolycka på Allégatan i Kristianstad.

En minibuss och två personbilar var vid 15-tiden på måndagen inblandade i en trafikolycka på Allégatan i Kristianstad.

Sex personer, varav tre barn, färdades i de tre fordonen som kört in i varandra bakifrån.

Fem personer fördes med ambulans till CSK med vad som, enligt SOS alarm, betecknas som lindriga skador.

Olyckan inträffade på Allégatan i höjd med Scan och Vilans skola. Räddningstjänsten spärrade av vägen och det rådde totalstopp räddnings- och uppröjningsarbetet.

Ingela Brovik har sett "Svinalängorna" på filmfestivalen i Venedig.

Mitt i filmen "Svinalängorna" finns ett par nyckelscener hos den finska familj som har flyttat till svenska Ystad för att jobba och fixa ett bra liv. Julgranen svajar allt mer när pappa skall ordna julgransbelysningen och till slut ingriper mamma, brottar ner maken under barnens undrande och sorgsna blickar.

Hon försvarar julgranen medan han allt mer berusad hamnar i apati och kastas ut ur hemmet av frun.

I en annan scen bestraffar pappan sin lilla dotter som definitivt inte har ansvar för vad som skett. Men mamman försvarar inte dottern, hon sitter bara helt stilla, låter det ske.



Vem har den stora skulden? Mamman eller pappan till den olyckliga barndom som orsakas av alkoholism, fattigdom och usel status som finska invandrare? Den frågan ställs indirekt i "Svinalängorna", aktrisen Pernilla Augusts regidebut som under söndagen hade sin världspremiär vid den 67:e internationella filmfestivalen i Venedig, världens äldsta filmfestival.

Filmen imponerar med sin konsekventa, intrikata regi och starka skådespeleri med Noomi Rapace (känd för rollen som Lisbeth Salander i Millennium-filmerna) i huvudrollen som den vuxna Leena med make och barn, hon som aldrig berättat om sin tuffa barndom.



Men plötsligt ringer telefonen i filmens början, från Ystads lasarett dit Leenas egen mamma kommit, akut sjuk. Leenas man och barn hade ingen aning om att svär- och mormodern fanns i livet. Filmen blir en resa tillbaka till den barndom som Leena har förträngt för att undvika sin stora sorg, att ha blivit det osynliga barnet, det som ingen ser. Synlig blir hon genom att vara riktigt duktig i idrott, och som pappas och mammas vuxna barn, den som städar och fixar i ordning.



Filmen, fritt efter Susanna Alakoskis roman, fortsätter efter bokens slut med tillbakablickar mellan den vuxna kvinnans liv med lyckligt familjeliv och barndomen i Ystad där flickan som det osynlig barnet vill vara alla till lags för att klara sig.

Noomi Rapace spelar sin Leena med integritet och stark energi under ytan, den unga Tehilla Blad är briljant i sin rolltolkning av skolflickan Leena, hon som har stenkoll på allt och som inte litar på någon.

"Svinalängorna" är trofast boken samtidigt som den utvecklar temat om barndomens betydelse for den vuxna individen.



Filmen har en sällsam intensitet, ett kraftfullt foto och bildspråk, bra musik av Magnus Jarlbo och konsekvent regi som skapar en genuin känsla av levande liv ur en kvinnlig synvinkel, med trauma av underklass. En lokal berättelse från Ystad som blir universell och existentiell, en svensk film att vara stolt över.

Det enda jag saknar från boken är den finska invandraridentiteten, den finns enbart i språket. Finland är det land från vilket det kommit flesta invandrare till Sverige, invandrarskapet var en stigmatisering som inte finns med i filmen.

Malena Laszlo fick sitt genombrott som skådespelare med Ingmar Bergman som regissör.

För musikalälskare behöver Malena Laszlo ingen närmare introduktion: En radda tunga musikalroller, Guldmasken för tolkningen av Betty Rizzo i "Grease" och, mäktigaste rollen enligt henne, Sally Bowles i "Cabaret" på Dramatens stora scen inför utsålda hus. Malena har dock fler strängar på sin lyra.

– Jag hade spelat i många musikaler och ville prova på teater. Det var ett sätt att gå på djupet.

För tio år sedan gavs ett ypperligt tillfälle. Ingmar Bergman skulle sätta upp kvinnodramat "Maria Stuart" på Dramaten och sökte en ung förmåga som kunde både agera och sjunga. Han fastnade för Malena, som så småningom fick spela i den hyllade uppsättningen även på Brooklyn Academy of Music i New York.



Oavsett om hon spelar för världsvan publik i New York, hemmapubliken eller underhåller kungligheter på en Nobelmiddag, vilket hon gjort fem gånger, vet hon vad som krävs för att lyckas:

– För att kunna förmedla känslan så att den går igenom till publiken måste jag vara närvarande till hundra procent. Jag förbereder mig genom att hålla mig i form och göra yoga och meditation nästan varje dag. Innan jag går ut till publiken tar jag ett djupt andetag och tänker på hur mycket jag njuter av situationen. Sådant märker alltid publiken.



Den första publiken bestod av föräldrarna i akademikerhemmet i Lund. Sexåriga Malena dansade bokstavligen på bordet, såväl köks- som vardagsrumsdito. Hon försatte inget tillfälle att stå på scen, sjöng och hittade på shower. Då kände hon att det här skulle hon viga sitt liv åt.

Vilket hon har gjort. Som bäst blir det när hon samarbetar med artister som är öppna för nya impulser, som är inkännande och nyfikna. Som hon.

– Redan som flicka hade jag lätt att visa mina känslor och hade nära till både skratt och gråt. Det är fortfarande så, men jag har lärt mig att kanalisera mina känslor.

Det gör hon genom att fotografera. Det är föga känt, men multikonstnären Malena har länge närt stort intresse för fotograferingskonsten. De senaste två åren fotografer hon så fort hon får chansen och då gärna skådespelare.

– Jag förstår hur skådespelare vill bli framställda. Jag gillar dramatiska uttryck och känner mig som regissör när jag fotograferar.



Att ta bilder är långt mer än en hobby. Vid sidan av umgänge med vänner, god mat och obändig nyfikenhet hör fotograferingen livets glädjeämnen till. Det fungerar även som ett botemedel med vilket hon bemöter motgångar och förmår sig se positivt på tillvaron.

– En bild som fastnar ger inspiration och ökar känslan av nuet, precis som yoga och meditation, säger Malena Laszlo. (TT Spektra)









Eyal Sharon Krafft

Även Kristianstad kan få rödgrönt styre efter valet.

Flyktingmottagandet och invandringspolitiken styr vilka samarbeten som är möjliga efter valet. Det blir tydligt så fort Kristianstadsbladet ber de tio kommunpolitikerna att gruppera sig och sätta ihop gemensamma valprogram med sina fem viktigaste punkter.

Sverigedemokraten Niclas Nilsson sätter sig för sig själv med block och penna. Kristdemokraten Christina Anefur Borglund står kvar, upptagen av en viskande diskussion med folkpartisten Pierre Månsson, men efter en stund går han ned mot bryggan där de andra i majoriteten, Moderaternas Bengt Gustafson, Åhuspartiets Anders Björklund, Centerns Ingrid Karlsson och Kristianstadsbygdens framtids Kenneth Olofsson slagit sig ned i solen.

Att avslöja några eventuella nya konstellationer som kan komma efter valet är inte aktuellt.

– Vi förhandlar inte här och nu hur vi ska sitta efter valet. Det gör vi bakom stängda dörrar efter valet, säger Pierre Månsson.

Att få ihop de fem viktigaste punkterna är inte svårt. "Vi är ju vana att jobba ihop", konstaterar Bengt Gustafson.

På backen längre upp står fortfarande Miljöpartiets Anita Zieme med örat tryckt intill mobiltelefonen. Vad säger resten av partiet om hon bildar ett rödgrönt lag med Vänsterpartiets Ruzica Stanojevic och Socialdemokraternas Heléne Fritzon?

– Vi vill leka med henne, men vi vet inte om hon vill leka med oss, säger Ruzica Stanojevic.

Hon har redan börjat skriva ned punkter på ett block och Heléne Fritzon sätter sig bredvid, men det dröjer innan Anita Zieme slår sig ned, på några meters avstånd från de andra. Majoriteten har inte bjudit in Miljöpartiet, konstaterar hon, men håller ändå dörren öppen åt båda hållen.

– Vi har samma ideologi och grundsyn som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet delvis. Sedan är vi mer liberala i andra frågor. Det är det som gör att vi inte vill tillhöra ett block. Vilka vi samarbetar med efter valet beror på hur många mandat vi får. Jag skulle kunna jobba med båda lagen.

Två tydliga alternativ

Snart hörs glada skratt när de tre diskuterar och snickrar ihop sina punkter. För Ruzica Stanojevic är Socialdemokraterna och Miljöpartiet naturliga samarbetspartners. Miljöpartiet och vänstern har goda erfarenheter från samarbetet kring folkomröstning om Arenan. Genom att samarbeta med dem kan den rödgröna politiken få störst genomslag, tror hon.

– Vi är inte intresserade av att sätta oss i breda, blocköverskridande samarbeten för att hålla Sverigedemokraterna ute. Väljarna behöver två tydliga alternativ, säger hon.

Även Heléne Fritzon samarbetar gärna med Miljöpartiet, men respekterar att de inte tar ställning förrän de ser valresultatet. Precis som Socialdemokraterna kan de hamna i ett läge då "de kan behöva ta ansvar för att det blir en politisk majoritet".

– Det viktigaste för mig är att väljarna ger ett tydligt besked och en tydlig majoritet. Jag eftersträvar ett rödgrönt samarbete, men det är alltid så att en kommun måste ha en majoritet, ett styre, säger hon.

Heléne Fritzon betonar dock att hon inte vill göra något som innebär att Sverigedemokraterna eller Kristianstadsbygdens framtid får en vågmästarroll.

Gick inte med

Av samma anledning har Kristdemokraternas Christina Anefur Borglund slagit sig ned på en sten och skrivit ihop fem viktiga punkter.

– Du fick inte heller vara med någonstans? frågar Niclas Nilsson henne.

– Jag gick inte med någon, konstaterar hon.

För henne är det omöjligt att sitta i en majoritet där Kristianstadsbygdens framtid eller Sverigedemokraterna ingår.

– Om det ska bli förändring måste Kristianstadsbygdens framtid verkligen förändras. Det räcker inte med en debattartikel. Det krävs en så markant förändring, så då är det inte samma parti, förklarar hon.

Samtidigt kostade det för mycket att samarbeta med Socialdemokraterna som partiet gjorde under förra mandatperioden. "Det var inte bra för partiet", konstaterar hon.

Vill ha nollavtal

När grupperna och partierna berättar för de andra om sina fem viktigaste punkter lunkar allt på utan diskussioner ända tills Niclas Nilsson lägger fram sin första punkt: invandringen som han vill lösa med nollavtal, det vill säga att kommunen inte tar emot några flyktingar.

Då kastar sig Pierre Månsson in i diskussionen och påpekar att Sverige behöver invandring för att få arbetskraft. Niclas Nilsson kontrar med uppgifter från Jan Ekberg, professor i nationalekonomi, att arbetskraftsbristen inte löses genom invandring, men sedan nämner han själv arbetskraftsinvandringen.

– Sådan invandring som vi hade på 1960-talet är sådan invandring som vi ska ha. Vi har plats för fler i omsorgen. Varför anställer vi inte fler?

– Vi måste bli duktiga på att se till att de kan svenska och kommer in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att vi har ett bra mottagande, säger Pierre Månsson.

Ska känna sig välkomna

Debatten går vidare till de andra partiernas viktigaste punkter, men när det röda laget med grönt stöd har lagt fram sina punkter tar flyktingdebatten ny fart. Niclas Nilsson undrar hur de vill att flyktingmottagandet ska se ut och Ruzica Stanojevic konstaterar att hon vill att andra ska känna sig lika välkomna som hon gjorde. När Niclas Nilsson frågar om de tycker att det räcker att ta emot 100 flyktingar om året enligt avtalet ger sig Heléne Fritzon in i diskussionen.

– Vi har inte den synen på människor som du har. Det synsättet föraktar vi. "Vi sätter invandringen högst", säger du, vad menar du? Ska de som bor i vår kommun flytta eller ska vi ha en stoppskylt vid kommungränsen som säger att de inte får komma in? frågar hon.

När Heléne Fritzon vill veta var Kristianstadsbygdens framtid står förklarar Kenneth Olofsson att kanske måste mottagandet av flyktingar minska, för att alla ska kunna få jobb, men att det är en förhandlingsfråga.

Människovärde

Jag blir lite skrämd när jag hör det här. Solidaritet och människovärde finns inte. Vi har ett land i högt välstånd. Nollavtal är det dummaste vi kan ha. Då får vi inga pengar alls för dem som kommer hit, säger Christina Anefur Borglund.

Några gånger till blir det replikskifte, när det gäller Lindåsa till exempel, men ingen debatt hettar till på samma sätt.

Strax innan klockan 23 började en bil brinna vid E22 i höjd med Ekohallen i Fjälkinge, utanför Kristianstad.

Räddningstjänsten skickades till platsen och de kunde släcka branden. Bilen gick inte att rädda, som blev helt totalskadad.

Det är oklart varför bilen började brinna.

– Den är förmodligen anlagd och vi rubricerar det som skadegörelse genom brand. Någon spridningsrisk fanns det inte i samband med skadegörelsen, säger Mikael Persson, inre befäl hos polisen i Kristianstad.

Två turister greps och anhölls under söndagen, efter att stöldgods hittats i deras bil.

En person som var ute och gick i skogen konstaterade att det låg en cykel och maskin i en hög. Polisen fick tips om händelsen och en patrull skickades till platsen. Vid ankomst såg de en bil alldeles i närheten och i bilen anträffades stöldgodset, bland annat en damcykel och en svetsmaskin.

I bilen satt två personer, en 37-årig man och en 36-årig kvinna. Båda är här som turister och de greps på plats och anhölls senare under kvällen.

– Det beror på vilka omständigheter godset har tillgripits. Utifrån det kan vi brottsrubricera det, alltifrån häleri till grov stöld, säger Mikael Persson, inre befäl hos polisen i Kristianstad.

Under måndagsmorgonen satt de båda fortsatt anhållna.

Almir Alicajic på Bishops inn i Kristianstad kan stolt titulera sig Årets kock.

– Det är så härligt, säger han och skakar hand med sina konkurrenter efter tillkännagivandet av Årets Skånematkock på Yllan.

Det skedde strax innan matmässan med cirka 5 900 besökare stängde på söndagen. I publiken fanns bland andra mamma Sofia Nadarevic, som inte kunde hålla tårarna tillbaka.

– Åh, jag är så stolt, säger hon och får en kram av kocken Ulf Nilsson, en av jurymedlemmarna och till vardags hemkunskapslärare på Slättängsskolan.

Han var också den som läste upp juryns motivering som löd "Välkomponerade smaker av höstens lokala råvaror, genomarbetat och ett väl förberett genomförande som lockade publiken".

– Det har varit svårt. Vi har diskuterat och fått smaka mycket i eftermiddag, berättar han.

De som konkurrerade med Almir Alicajic om titeln var Magnus Persson från Åmunds i Åhus samt Andreas Linghage och Dennis Wittenström från Kristianstad restaurang och steakhouse. Samtliga hade fått fria händer med förbehållet att råvarorna skulle vara från Kristianstadsbygden.

– Vi jobbar med lokala råvaror till nästan 90 procent. Det är viktigt för oss och en helt annan känsla än råvaror från utlandet, säger Almir Alicajic och berättar att utmärkelsen betyder mycket för honom.

– Detta är jätteroligt för mig, för jag brinner verkligen för detta och jobbar varje dag, förklarar han.

Redan på mässan fick publiken smaka på de tävlandes rätter och vinnarrätten kommer att finnas på menyn från och med mitten av september.

– Fast i betydligt större upplaga, säger Almir Alicajic och skrattar.

Kristanstads FF vann enkelt över Norrby med 4-0 (2-0) i fotbollens division 1 södra.

KFF var det klart bästa laget. Förutom målen hade man dessutom en nick i ribban.

Det första målet gjordes i den 24:e matchminuten av Igor Utkovic. Han tryckte in bollen från nära håll efter en hörna.

Fredrik Andersson utökade ledningen till 2-0 i 42:a minuten. Niklas Nordgrens skott tog i stolpen och Fredrik Andersson kunde enkelt rulla in bollen i öppet mål.

Den andra halvleken började också lyckosamt. Fredrik Persson touchade in bollen så den gick i mål redan i den första minuten av andra halvlek.

Nyförvärvet från i somras, Adeshina Lawal, avslutade målskyttet i den 89:e minuten. Han ryckte förbi en back och sköt den i mål vid den bortre stolpen.

Dagens publiksiffra: 457.

Kristianstads DFF förlorade hemmamatchen mot Jitex med 3-4.

– Vi gjorde en riktigt dålig första halvlek, säger KDFF-tränaren Elisabet Gunnarsdottír.

Redan efter den första halvleken låg man under med 1–4. Sedan började upphämtningen.

I den 54:e minuten snappade Susanne Moberg upp en bakåtpass av Jitex lagkapten Frida Höglund och kunde enkelt lägga in 2–4.

Tre minuter senare var det dags igen. Mia Carlsson gick upp på ett inlägg från Gudny Björk Odinsdottír och nickade in 3–4.

Men närmare än så kom man inte.

– Laget var fantastiskt i den andra halvleken. Tyvärr räckte inte det, säger tränaren.