Innehållssamlare

Foto: WPVI-TV/AFP

Mordhotet hängde över konstnären Lars Vilks redan i sensomras. En amerikanska med öknamnet Jihad Jane åtalas för planerna.

Jihad Jane ställs nu inför rätta för mordplaner. Sydsvenskan har läst åtalet. Vilks namn nämns inte, och åklagarmyndigheten bekräftar inte kopplingen. Men enligt vad federala källor uppger för amerikanska medier var han målet för mordplanerna i Sverige.

Först på tisdagen, samma dag som irländska polisen i samarbete med flera säkerhetstjänster slog till mot sju misstänkta terrorister med planer på att mörda Lars Vilks, blev brottsmisstankarna mot Jihad Jane offentliggjorda.

Enligt åtalet har Jihad Jane, som egentligen heter Colleen LaRose, drivit en digital kampanj för att rekrytera terrorister och stödja terrorism på olika platser. Hon har enligt åtalet minst tre medbrottslingar som uppmuntrat hennes engagemang. Som amerikan har hon lättare att få inresetillstånd än medbrottslingarna, skriver en av dem till henne i ett uppsnappat meddelande.

En av planerna var att Jihad Jane skulle bosätta sig i Sverige och sedan gifta sig med en av medbrottslingarna och skaffa honom svenskt uppehållstillstånd.

Den 10 mars 2009 tar Jihad Jane kontakt med svenska ambassaden för att skaffa rätt handlingar för att flytta till Sverige.

Tolv dagar senare får hon mordordern - "res till Sverige ... leta rätt på [offrets namn] och döda honom." Hon svarar och accepterar uppgiften.

Åklagarmyndigheten i Pennsylvania hemlighåller namnet på det tilltänkta offret och kallar honom RS#1.
– Vi kommenterar inga kopplingar till Mr Lars Vilks, säger Patty Hartman vid åklagarmyndigheten till Sydsvenskan.

Men av handlingarna framgår att Jihad Jane reste till Europa den 23 augusti i fjor med målet att hitta RS#1. I september söker hon aktivt på nätet för att hitta RS#1. Och den 8 september gick hon med en internetcommunity som drivs av RS#1, enligt åtalet. Och hon blev " ... en 'medborgare' i RS#1s konstnärsenklav i Sverige."

Lars Vilks har sajten vilks.net och är grundare till republiken Ladonien i Kullabergs naturreservat. Medborgarskap skaffas genom att fylla i ett online-formulär.

Det är med andra ord mycket som tyder på att Vilks verkligen var det tilltänkta målet.

Vidare ligger det nära till hands att knyta tillslaget på Irland till åtalet mot Jihad Jane. Hon greps nämligen redan den 15 oktober i fjor, men utredningen har hållits hemlig fram till tisdagen, samma dag som de sju greps för inblandning i en mordkomplott mot Vilks.

Sedan den 15 oktober har en undersökningsjury granskat bevisen mot Jihad Jane och anser att de håller för en rättslig prövning. Hennes medbrottslingar kommer, enligt utredningen, från ett västeuropeiskt och ett "sydasiatiskt" land.

Jihad Jane kan ha rest till Sverige, men hon har inte försökt skaffa sig uppehållstillstånd eller etablera sig här i landet, enligt amerikanska myndigheter. När hon greps var hon tillbaka i USA. Det framgår inte varför hon avbröt planerna och reste hem till USA.

Före gripandet hade FBI spanat på Jihad Jane i över ett år. Både digitalt och bortom tangentborden. I augusti såg agenter exempelvis hur hon gömde undan hårddisken till sin dator.

Det framgår att federala polisen haft hennes e-posttrafik och övriga internet-beteende under övervakning i många månader. I somras togs hon till förhör och nekade till allt, men fortsatte omfattande nätverkande med målet att utföra terrorhandlingar, anser åklagarna.

Jihad Jane hotas av livstids fängelse och en miljon dollar i böter.

I jakten på sopor till förbränningsugnarna dumpar Sysav och de svenska avfallsföretagen priserna i Norge. Det anser branschorganisationen Avfall Norge.

Enligt Avfall Norges vd 
Håkon Jentoft finns det inom kort kapacitet att elda de norska soporna i Norge och göra klimatvinsterna på hemmaplan.

Att det är så mycket billigare att bli av med soporna i Sverige kommer dock att allvarligt försvåra råvarutillförseln till anläggningarna.
– Priset har halverats på två år och är lägre i Norge än i Sverige, fortsätter Håkon Jentoft som är vd för den norska branschorganisationen för avfall.

I höst kommer dessutom prisskillnaden mel-lan svenska och norska sopor att öka än mer när den svenska förbrännings-
skatten på avfall tas bort.

Sydsvenskan berättade igår att Sysav avser att importera uppemot 100 000 ton avfall från främst Norge för att kunna fylla den nya fjärde ugnen på Spillepeng i Malmö.

Importen försvarades bland annat med argumentet att soporna annars skulle hamna på tippen och därmed göra skada på klimatet.

Soptippar läcker stora mängder av den klimatskadliga gasen metan.

Sysav är långt ifrån det enda bolag som importerar brännbart avfall. Den totala importen är omkring 800 000 ton varav mer än hälften kommer från Norge som ökat exporten stort på senare år.

I Norge reser renhållningsbranschen krav på exportförbud för avfall. Håkon Jentoft tycker dock att förbud är fel väg att gå. Men med tanke på all handel över gränserna efterlyser han en gemensam skandinavisk syn på avfallet
– Regeringarna i Norge, Sverige och Danmark måste arbeta fram styrmedel och regelverk som är lika, säger Håkon Jentoft.

Norrmännen är också olyckliga över att Sverige fortsätter att bygga ut förbränningskapaciteten och göra konkurrensen om avfallet än svårare.

Senast var det Helsingborg som tog beslutet att bygga en ny anläggning bara sex mil från Malmö.

Håkon Jentofts svenske kollega, Weine Wiqvist på Avfall Sverige, säger att det inte bara är i Sverige som konjunkturläget lett till överkapacitet i förbränningsanläggningarna och allmänt pressat priset nedåt.
– Det stämmer säkert att de svenska priserna i Norge har minskat på senare år, säger Wiqvist. Men avfall handlas som vilket bränsle som helst.

Weine Wiqvist tror också att överkapaciteten kommer att bestå under lång tid framöver. Men att säga att Helsingborg då gör fel som bygger nytt, vill han inte.
– Var och en tar beslut utifrån sin kalkyl, säger Weine Wiqvist.

En man från Kävlinge åtalades på tisdagen för misshandel under en match i hockeybockey.

KÄVLINGE. Ett ovanligt åtal, menar Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare i Malmö.

Det var i samband med en match i Lund som mannen slog en motspelare med sin klubba. Slaget träffade motspelarens ansikte med sårskador och skador på käken som följd.

I förhör säger den åtalade Kävlingebon att han tror att slaget var under knähöjd. Att det träffade ansiktet måste bero på att motspelaren ramlat, menar han. Han berättar om hur han åkte med bollen framför sig när han blev slagen på benet. Irritationen växte och han vände sig om och slog tillbaka. Båda två blev utvisade.

Att övergrepp som sker under idrottsmatcher också blir rättslig angelägenhet är ovanligt, enligt Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare i Malmö. Alltför ovanligt menar han.
– Ingen grupp i samhället ska stå utanför det rättsliga normsystemet. Då kan inte heller idrottsvärlden göra det. Självklart ska tacklingar och liknande straffas av domaren under matchen, men flagranta övergrepp bör prövas också rättsligt, säger han.

I fallet med mannen från Kävlinge har han nekat till misstanke, men medgett att han slagit motspelaren.

Illustration: Karolina Svahn/Josefin Nyman

Det var landskapet och grönskan som lockade företagen till Silicon Valley på 1970-talet. Nu flyttar framgångsrika företag därifrån.

MALMÖ. Erik Skärbäck tycker inte det är fel att staden bygger på höjden. Men han vill ha fler grönytor och inte färre.
– Man kanske inte bygger i parker. Men man bygger på andra friytor som skulle kunna utvecklas till parker.

Planeringen av Norra Sorgenfri är ett exempel. Där vill Skärbäck göra park av ett helt kvarter – som en ny Pildammspark eller Kungspark.

Målet är att ingen ska behöva ha mer än 300 meter till en park och då räcker det inte med små grönplättar.
– Det krävs en viss storlek för att få in rymd och rofylldhet. Ofta resonerar man om att det inte är parkens storlek som räknas utan kvalitén. Men storleken är en kvalitet i sig.

Erik Skärbäck är nöjd med Malmös planering av Bo01 och Västra hamnen. Där finns både havet och Scaniaparken. Men han är orolig över kommunens och privata fastighetsägares ökande intresse för att exploatera markplättar i innerstaden.
– Jag tror att de undervärderar grönskans betydelse för att locka folk att flytta dit, säger han.

Erik Skärbäck tar för givet att alla känner till grönskans betydelse för rehabiliteringen vid sjukdomar.
– Men det är samma grundkunskap som ligger bakom friskforskningen. Om vi har väl försörjt med parker mår vi bättre. Vi är mer kreativa och produktiva.

Han berättar mer om Silicon Valley. När trakten i etablerades som IT-centrum under 1970-talet frågade man företagsledarna varför de flyttade dit. Av fem förklaringar var det bara två som gällde branschen, att det gick att få kvalificerad personal och göra bra affärer. De andra tre faktorerna handlade om landskapet, goda rekreationsmöjligheter och bra barnomsorg.

Nu börjar det bli fullt i Silicon Valley. Det är överexploaterat. Därför flyttar många av de mest framgångsrika företagen till Oregon, Portland eller andra natursköna kunskapsparker runt omkring. Tydligt för alla är at de är väldigt gröna.

Malmö ligger redan lågt i statistiken när det gäller grönytor.
– Det är inte så länge sedan Malmöbor flyttade till Svedala, Vellinge och Staffanstorp. Skjuter man sig själv i foten så har vi snart tillbaka den situationen, säger Erik Skärbäck.

Nyligen skrev han en debattartikel i Sydsvenskan, ”Krympande grönområden ett hälsohot”, tillsammans med en annan professor och landskapsarkitekt, Patrik Grahn, och Ingegerd Erikson som är lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. De hävdade att barnens hälsa hotas när deras rörelsefrihet i städerna minskar.
– Låt inte kommersiella intressen och markexploatering ta över på barnens bekostnad, löd slutklämmen.

Foto: Håkan Röjder

Med en tajt budget ska skolkökschefen Jessica Ohlsson på Rosentorpskolan i Vellinge laga både bättre och mer ekologiskt inriktad mat.

VELLINGE. – Det är svårt att få det att gå ihop, men vi gör vårt bästa, säger hon medan sorlet från en stor del av skolans 450 elever tränger in genom den öppna dörren till köket.

Sedan förra året har skolkökets budget minskat med nästan fem procent. Samtidigt har kraven på maten höjts. Bland annat ska andelen ekologisk mat ökas med 20 procent.

Totalt ska 780 000 kronor bekosta maten under två terminer. Det blir ungefär sju kronor per dagens rätt och elev.

Den maten väntar i matsalen när eleverna strömmar in i grupper och tar för sig av tisdagens rätt, kalops med brunsås, potatis och grönsaker.
– Jättegott, jag älskar maten, säger Frida Eriksson och Fabian Albin, 9 år, mitt i en grupp kompisar som alla höjer matens smak till skyarna.

Norea Nyström, 15 år, tycker att skolmaten har blivit sämre den senaste tiden.
– Ibland kan den vara god, ibland mindre god. Men den var bättre förr. Kombinationen i grytorna är jättekonstig. Ibland smakar maten mest bara vatten.

Men flera gillar dagens kalops.
– Visst, idag är det väl bra, när ni är här. Men för det mesta är maten äcklig, säger Calle Grandin, 15 år.

Fast vi kom med kort varsel. Och matsedeln görs klar fyra veckor i förväg.

Vi bjuds att smaka god och mättande kalops.

Med matron är det sämre. Alla tycks ständigt ha något att säga varandra.
– Det kan vara högt ljud i bland, säger läraren Cecilia Alm, en av flera pedagoger, som äter med eleverna.

Hon tycker att matens kvalitet växlar, liksom omdömet om maten.
– Maten är varierad. Och jag är jätteglad för salladsbordet, säger hon.

– Maten är dålig. Förra veckan fick vi linssoppa. Det var inte gott, säger Oscar Persson, snart 15 år.

Vad saknar ni mest?
– Att maten smakar mer och att den är varm. För det mesta är den ljummen, säger Calle Grandin.

– En god pasta vill vi ha. Nu smakar den som gummi, säger Oscar Persson och får medhåll av Markus Persson och Freddie Fridvall.

De hoppas att kommunens drive med kostpolicy, kockutbildning, mer specialkost, nya riktlinjer för matsedelplanering och matråd på alla tio skolor kan åstadkomma förändring.

Elevrådet har redan bestämt att all potatis ska vara oskalad.
– Vi försöker göra ändringar, om de är rimliga, säger skolkökschefen Jessica Ohlsson, som när kassan räcker ställer fram beställningar som tacos och bakad potatis.

Hon gillar konstruktiv kritik och den planerade kockutbildningen. Men hon anser att kockarna borde vara fler än en i varje kök. I köket jobbar bara två heltid, och tre deltid för att från klockan sju varje morgon laga mat åt 450.

Hon önskar också ett modern kök med fler än två ugnar och fler än en stor gryta.

Medieprogrammet på Vipan läggs ner, teaterelever flyttas från Spyken och fler naturvetarklasser inrättas.

LUND. Fördelningen av platser på Lunds gymnasieskolor brukar anpassas till hur eleverna söker. Därför föreslår utbildningsförvaltningen en hel del ändringar i skolornas planering inför höstterminen.

Medieprogrammet på Vipan, som bara hade nio sökande, föreslås läggas ner. Programmet kommer inte att finnas kvar i den framtida gymnasieskolan, men finns på flera friskolor i kommunen.

I år har söktrycket varit högt på naturvetarprogrammet. Därför föreslås både Katedralskolan och Polhemskolan få ytterligare en klass. Samtidigt gör färre sökande till samhällsvetarprogrammet att 30 platser dras in på Polhem.

Estetisk bild har också få sökande till Polhem. Därför minskas antalet platser till 15. Om politikerna säger ja föreslås att teaterinriktningen, som också har en halv klass på Spyken, flyttas till Polhem för att samordnas med bildesteterna.
– Till nästa höst måste teatereleverna ändå flytta när byggprogrammet lämnar Spyken Södra, säger utbildningsdirektör Sten-Bertil Olsson. Därför kan det vara idé att börja flytten med ettorna till hösten.

Musikutbildningen föreslås dock byggas på med 15 platser till 60 för att klara trycket. 80 elever har sökt musikestetisk inriktning på Spyken i första hand.

Andra program som har fler sökande än platser är idrottsprogrammet på Polhem. De som inte kommer in väntas söka om till övriga natur- och samhällsvetarprogram.

I år har färre sökt till yrkesförberedande program. Det gör att byggprogrammet klarar att ta in alla behöriga sökande och några till, som väntas bli behöriga till hösten.

Arkiv: Jessica Gow/Scanpix 2008

Tre marsvin har fått en egen bur i tillnyktringscellen på Ulricehamns polisstation.

ULRICEHAMN. Marsvinen lämnades in av en person som hittat dem i en kartong på trottoaren, skriver Borås Tidning på nätet.

En veterinär tillkallades som konstaterade att marsvinen mådde bra.

Trots att de knappast kan vara riktiga ”fyllesvin” har de en egen bur i en av fyllecellerna på stationen, tills en ägare hör av sig.

Hör ingen av sig inom tio dagar, övergår ägandet till polisen.
– Än är de inte betungande, men vi tror att det löser sig och att de får ett nytt hem snart, säger Fredrik Zetterlund på Ulricehamnspolisen till tidningen.

Maria Ahlgrens barn vaggas till sömns av nannyn Joy. Nannyns egna barn måste hon lära känna via telefon, skriver Ahlgren.

Vi hade kunnat sitta här över tekopparna och småprata om våra jämngamla bebisflickor, vagga dem och förundras över vad fyra månader gjort med knytena som alldeles nyss låg som hjälplösa grodor på våra magar.

Istället är det mitt barn hon vaggar, mitt barn hon busar med i babygymmet och mitt barn vars blöja hon byter medan hon nynnar.

Hennes egen dotter är hundratals mil bort och Joy har inte sett henne sedan hon lämnade familjen hemma på farmen i Filippinerna för två månader sedan.

Joy är hos oss för att lära känna vår dotter och kanske bli vår nanny.
– Jag skulle ta hand om Vera Li som min egen dotter, säger hon medan hon med van hand gungar den lilla.

Joy har, som så många andra filippinska kvinnor, lämnat familj och hemland för att kunna ge sina barn ett materiellt bättre liv. Efter fem år som hemhjälp i Tokyo åkte hon i höstas hem till Filippinerna med magen i vädret för att föda sin dotter.

Två månader tillbringade de tillsammans innan Joy måste återvända till Japan och inkomstskällorna. Hon jobbar hårt i Tokyo för att varje månad kunna skicka hem pengar till maken och de två barnen, den lilla och en elvaårig pojke. Varje extra timmes arbete är av värde. Dottern behöver mjölkersättning, läkarkontroller, vaccin och blöjor, och pojken ska gå i skola.

Det är ett tungt försörjningsansvar som vilar på Joy och hennes medsystrar. Förutom vår familj har hon redan två andra som hon hjälper med barnpassning och hushållssysslor.

Jag sätter mig för att arbeta i rummet bredvid. Jag hör Joy vagga min dotter till sömns och jag skäms för att jag sitter här i vår fina lägenhet på den tjusiga adressen, och för att jag har min flickas fjuniga hjässa bara en strykning bort medan Joy måste lära känna sina barn via en telefonlina.

Jag skäms för att jag nyss grinat över förlorad egentid och beklagat mig över hur tufft det är att vara mamma i ett land där man blir glad om ens man kommer hem tidigare än nio. Jag känner mig pinsamt bortskämd. Jag har allt och det jag inte har kan jag köpa. Som egentid.

Där och då är det, som om ett koncentrat av rättvisans snedfördelning i världen har kafferep i vår lägenhet. Kontrasten är så sorglig.

Senare i livet återvänder många kvinnor hem och tar hand om barnbarnen när det är dags för deras döttrar att åka utomlands och tjäna de i sammanhanget stora pengarna. Den filippinska ekonomin vilar tungt på de pengar som förs över från utlandet.

Joy berättar att hon inte kunnat sova de senaste nätterna. Hon måste hitta en ny sponsor för sitt japanska visum, annars tvingas hon lämna landet, eller, som många medsystrar, stanna illegalt och riskera fängelse.

Japan är inte förlåtande mot invandrare, allra minst mot de lågutbildade och fattiga. Tjugo dagar har hon på sig att få alla papper på plats. Sponsorn måste vara en prominent icke-japansk medborgare, som en ambassadsanställd eller en advokat.

Många gästarbetare förlorade sina sponsorfamiljer när finanskrisen tvingade hem välbärgade internationella familjer. Joys sponsor flyttade tillbaka till Kanada för några månader sedan.

Ett par dagar senare ringer hon. Som det ser ut med hennes nya schema kan hon inte åta sig de timmar vi behöver. Hon berättar att hon har gråtit eftersom hon redan hunnit fästa sig vid Vera Li.

En snabb sekund tänker jag att det är lika bra, kanske skulle min dotter bli ställföreträdande för hennes egen. Sen skäms jag. Igen. Över mina tankar, över min europeiska vithet, över min medelklass, över de dyra italienska mandelskorporna jag bjöd på och över att ha det så bra.

Vi lovar att hålla kontakt, och när jag den kvällen ligger med Vera Lis varma lilla kropp tätt intill mig gråter jag en skvätt för de kvinnor som försörjer sig på att ta hand om barn, men inte får uppleva sina egna småttingars uppväxt.

Maria Ahlgren/Tokyo

På tisdag den 16 mars klockan 11.30 chattar Kristianstadsbladets näringslivskrönikör med läsarna om pensionsfrågor.

Redan nu kan du skicka in dina chattfrågor genom formuläret nedan. Tänk på att hålla din fråga kort. Du får gärna skicka in flera stycken.

Chatten håller på i ungefär en halvtimme. Under den tiden tas de frågor som skickats in i förhand med i mån av tid.

Efter chatten publiceras den i sin helhet här på Kristianstadsbladet.se, och delar av den i papperstidningen.

Flera besparingspaket lades i fjol på de kommunala nämnderna. Både för 2009 och 2010. Prognoserna pekade på kraftigt minskade skatteintäkter och majoriteten drog i nödbromsen. Kanske lite väl hårt, visar nya prognoser, som pekar på att kommunen har 30 miljoner mer att röra sig med i år.

Nu har majoriteten bestämt hur de vill att pengarna fördelas. Det är en glad femklöver som presenterar sitt eget lokala vårpaket.

– Vi förstärker kärnområdena, förklarar Centerns Ingrid Karlsson.

I maj förra året konstaterade länsstyrelsen att kommunen varit för generös i sin myndighetsutövning.

Banken Pub & Restaurangs uteservering i centrala Kristianstad var bland annat tre meter bredare än tillåtet och dessutom förlängd mot Stora Torg med tio meter.

Länsstyrelsen tyckte att allmänheten skulle ha större tillgänglighet till den byggnadsminnesförklarade gården, som bland annat delas med Regionmuseet.

Kommunen höll inte med, och prövade beslutet i förvaltningsrätten. Efter avslag där gick man vidare till Kammarrätten, som nu har bestämt sig för att avslå prövningsansökan.

Kammarrätten motiverar beslutet med att ingenting nytt tillförts i ärendet.

Delägaren i Banken Pub & Restaurang, Richard Andersson, ville under tisdagen inte kommentera vad avslaget, och en förminskad uteservering, betyder för hans verksamhet.

– Nej, vi har egentligen inte sett vad det står. Vi vill sätta oss ned med kommunen först innan vi bestämmer hur vi kan gå vidare, säger han.

Ägarna har också andra saker att tänka på. Efter förlikningen i den utdragna namntvisten med Bar & Brasserie AB i Falun har Banken Pub och Restaurang i Kristianstad förbundit sig att byta namn.

Senast i början av april ska namnändringen vara klar.

Foto: Claes Nyberg

Att bygga om Vångavallen är ett bättre alternativ än att bygga en helt ny arena. Det menar Mats-Åke Svensson (KD), ordförande i fritidsnämnden.

TRELLEBORG. – Det är inga småpengar och inget som kommunen kan ta själv. Det kräver en hel del investeringar från många företag, och det finns de som är intresserade, säger Mats-Åke Svensson.

Samtidigt som utredningen om en försäljning av Vångavallen är ute på remiss håller fritidsnämndens på med en egen utredning om var det ska spelas allsvensk fotboll i Trelleborg i framtiden. Huvudspåret just nu är att rusta upp Vångavallen, snarare än att bygga en ny arena.

– Jag var för tanken med en ny arena med köpcentrum tidigare, men jag är inte lika övertygad längre. Jag tror att en ombyggnad av Vångavallen är en mer framkomlig väg, både ekonomiskt och politiskt, säger Mats-Åke Svensson.

Svensson menar att en ombyggnad av Vångavallen inte är lika komplicerad som på många andra arenor, exempelvis Malmö stadion. Vångavallen är redan en utpräglad fotbollsarena och har fyra fristående sidor som går att bygga om under säsongen.

Mats-Åke Svensson är också tveksam till att det går att få politisk enighet om en ny arena. När NCC ville bygga köpcentrum och arena åt Trelleborgs FF mellan Maglarpsrondellen och Hedvägens förlängning sköts planerna i sank av Socialdemokraterna och SPI.

– Jag tror det är lättare att få politisk acceptans kring att bygga om Vångavallen, säger Mats-Åke Svensson.

Per-Anders Abrahamsson, ordförande i TFF, är inne på samma linje. Han menar att kommunalrådet Ulf Bingsgård (M) leder en bräcklig allians som har svårt att bestämma sig för en riktning i frågan. Och det är frustrerande.

– Det är som att trampa i kvicksand, allt hänger i luften. Vi behöver en lösning snart, säger Abrahamsson, som är orolig över att frågan drar ut på tiden. 2014 måste föreningen spela på en arena som motsvarar de nya kraven från Svenska Fotbollförbundet.

– Visst finns det en oro för att vi måste spela våra matcher i en annan stad 2014. Något måste hända i år, annars riskerar vi att bli hemlösa, säger han.

Foto: Claes Nyberg

Sedan alkoholbommen Albin kom på plats i hamnen i juni 2006 har bara drygt 7 000 lastbilar stoppats, mot möjliga 21 600 om året.

Från juni 2006 till mitten av februari har 7 380 lastbilsförare reagerat för stoppljuset och kört in i fållan där de tvingas att blåsa negativt för att bommen framför ska gå upp. Av dem har 48 åkt fast sedan polisen automatiskt larmats till platsen.

– Hade vi haft större ytor att förfoga över vid utfarten hade man kunnat ha en till alkobom. Och då hade man dubblerat alltihopa. Men givetvis är jag nöjd att man stoppat 48 påverkade, säger Jim Leveau, trafikledare i hamnen.

Bommen installerades till följd av en trafikolycka på E 65 2004, då en långtradarchaufför som hade kört av färjan i Trelleborg körde ihjäl fem personer utanför Svedala.

Bommen ska mäkta med att stoppa cirka var tionde lastbil som kör av färjorna i Trelleborg. Av de 216 000 lastbilar som anlände till hamnen förra året skulle därmed 21 600 förare ha stoppats. Att detta inte skett förklarar Jim Leveau med att polis, tull och kustbevakningen gör egna kontroller i hamnarna och att bommen då avstängd. Han tillstår att Albins förhållandevis låga siffra också kan bero på att förare undslipper testning.

– Det är en risk att någon gör det. Om det är någon som kör in i kontrollen så är det möjligt att bakomvarande inte ser det utan bara baksidan på trailern framför, och sedan gasar på förbi när trailern viker av. Det kan vara en anledning, men jag har inte sett det själv, säger Jim Leveau.

Efter att ha tagit del av siffrorna som TA samlat in från kustbevakningen, tullen och polisen öppnar Jim Leveau för att det kan bli aktuellt att titta över om det går att göra en fysisk förbättring för att fler förare ska kunna stoppas och nykterhetstestas.

– Det finns ju planer på att bygga ut hamnen. Och om det blir verklighet får vi mycket mer geografisk yta till förfogande. Då kan vi sätta upp fler bommar utan att riskera enorma köer, säger Jim Leveau.

Foto: Claes Nyberg

Vill du få ditt barn att släppa datorn eller tv:n och läsa böcker i stället? Locka med en näve ärtor.

TRELLEBORG. Aldrig förr har så många läst så mycket på Skegrie skola. Barnen läser tyst, högt, själva, för varandra, i skolan, hemma, med läraren, med föräldrarna, på fritids och för dagisbarnen.

Under två och en halv vecka sätts boken och läsningen i fokus med projektet Hela skolan läser. Barnen ska läsa så många sidor som möjligt. Och för varje läst sida får barnen lägga en ärta i en burk i klassrummet.

Många ärtor blir det. Speciellt i klass 4, där barnen kastat sig över böckerna med liv och lust.

– Det är mycket roligare att läsa nu när man får lägga i ärtor. Då vill man läsa mer, säger Moa Johannesson.

– Ja, då läser man mer på kvällarna också, säger Moa Michelsen.

Är det inte roligt att läsa även om man inte får lägga ärtor i burken?

– Joo, men det är roligare så här, tycker Moa Johannesson.

Bibliotekarie Linda Boström på skolans bibliotek, som också är folkbibliotek, menar att barn ofta har ett sug efter att läsa. Men det måste väckas till liv.

– Finns det någon som jobbar för det, så finns det ett intresse, säger hon.

Den 25 mars blir det högtidlig avslutning av läsprojektet med prisutdelning. Men rektor Kerstin Andersson är noga med att poängtera att det inte är någon tävling. Bara den första lästa boken är värd en lott, som man sedan lottar ut ett pris på.

– Det viktiga är att var och en läser efter egen förmåga. Det är lika viktigt om en som aldrig brukar läsa läser en bok, som att en storläsare läser 20 böcker, säger Kerstin Andersson.

Vad ska ni göra med alla ärtorna sen?

– Jag funderade på om vi skulle bli tvungna att räkna alla för hand, men vi kan ju väga dem. Sen blir det ärtsoppa! Nej, ärtrörskrig! säger rektor Kerstin Andersson.

Foto: Scanpix/Gunnar Lundmark

Ordningsvakter och väktare kan komma att få sköta nykterhetstester i landets hamnar. Men Trelleborgs hamn tycker att det räcker med aktörer.

TRELLEBORG. I en lagrådsremiss har regeringen föreslagit att det på försök ska införas särskilda kontrollanter i hamnarna för att ta alkoholutandningsprov på trafikanter som kör av färjorna. Kontrollanterna ska kunna vara väktare och ordningsvakter som förordnas av polisen, kommunen eller hamnen.

– Eftersom tullen också har tillstånd att göra nykterhetskontroller och de kan ta både lastbilar och personbilar. Jag ser ingen anledning till att vi ska ha vaktbolag också, säger Jim Leveau.

Tullen och kustbevakningen har sedan halvårsskiftet 2008 befogenhet att utföra nykterhetskontroller i hamnarna. Under 2009 gjordes 20 000 kontroller i Skåne och Blekinge. Hur många av dem som gjordes i Trelleborg kan tullens samordnare Poul Christoffersen inte svara på, eftersom personalen åker mellan orterna. Han vet att 9 av de 178 som visade sig ha mer än 0,2 promille i blodet anlände med en färja till Trelleborg.

– De här kontrollerna är sekundär verksamhet för oss. Det är inget vi får några anslag för att göra, säger Poul Christoffersen.

Hans känsla från året som gått är att det är fler utandningsprov per träff, vilket han tolkar som att förarna har lärt sig av kontrollerna.

Fackförbunden Transport, Polisförbundet och Tullkust anser att nykterhetskontroller även i fortsättningen borde ske genom att polisen får ytterligare resurser, inte genom privata vaktbolag.

Men biträdande närpolischefen i Trelleborg, Mats Hammar, är positiv.

– Alla krafter som kan hjälpa till en begränsning av onyktra förare, i synnerhet i den tunga trafiken, ser jag som positivt, säger Mats Hammar.

Det skulle egentligen ha varit rättegång förra veckan. Men efter att den misstänkte 24-åringen berättade mer i förhör gjordes nya dykningar i Häljasjön vid Veberöd den 18 februari.

I maj 2008 hittades delar av kropparna efter styckmordet på ett par från Hovs hallar.

Idag har polisen bekräftat att de senaste dykningarna gett resultat.

– Det återstår att identifiera delarna, men mycket tyder förstås på att de tillhör paret, säger Charley Nilsson, polisens informatör i Nordvästskåne.

Han vill inte berätta några detaljer om fyndet, inte heller vilka kroppsdelar det ska vara.

Den 24-årige mannen som misstänks för dubbelmordet sitter häktad. Han är på sannolika skäl misstänkt för mord samt brott mot griftefriden. Han nekar till mord men erkänner brott mot griftefriden, vilket innebär att han på något sätt har hanterat kropparna som hittades.

Åklagaren räknar med att åtalet dröjer.

– Vi väntar på mängder av utredningsmaterial, både teknisk och förhör, säger åklagare Anna Broomé.

2007 friades 24-åringen från mordmisstankarna. När kropparna hittades beviljades resning i målet.

Arkivbild: Bosse Nilsson
Klockan 11.37 på tisdagen föll nätklubban i auktionen på Bob hund-musikern Jonas Jonassons mustasch. Han fick 455 dollar eller 3 210 kronor för mustaschen som han började odla för ett och ett halvt år sedan.
Jonas Jonasson är mycket nöjd med utfallet av auktionen.

– Det är ju sant att det inte är så hög timpeng. Men det här är en hobbyverksamhet, så jag tycker att betalningen är okej. Kanske behöver jag inte skatta heller, säger musikern på telefon från Thailand.

Han har fått blodad tand, förlåt, – mustasch.

– Det här är inte den sista mustaschen som jag odlar. Nästa mustasch är garanterat till salu.

Budgivningen pågick in i det sista. Det 38:e och sista budet, en höjning med 50 dollar, lades mindre än en minut innan tiden gick ut.

Varför säljer han sin mustasch? Är det för att få råd att köpa flygbiljetter hem från Thailand?

Nej, Jonas Jonasson säger att han redan har flygbiljetter. I stället är försäljningen av mustaschen en sorts återvinning, om man får tro Jonas Jonasson som är bosatt med familjen mellan Ingelstorp och Glemmingebro.

Auktionen handlar enligt honom också om att ge en kommentar och undersöka vad som kan säljas – och hur.

– Det är inte alltid ekonomiskt att göra musik, man kan skriva världen bästa musik, och inte få ett öre för det, säger han.

Å andra sidan, visar det sig nu, att man kan sälja en mustasch och få en ordentlig hacka för den.

Avklippningen dokumenterades i en film, inspelad på rökeriet i Kåseberga där Jonas Jonasson också jobbar. Filmmusiken har han spelat in själv i studio.

På filmen, utlagd på Youtube, kan man se hur Jonas Jonasson ödesmässigt förlorar sin mustasch som sedan likt en rökad lax vakuumförpackas. Han avslutar med att signera och numrera mustaschen.

Nu återstår att se om mustaschen stannar i landet – eller om någon ljusskygg mustaschsamlare ropat in den för att lägga överläppsbehåringen i ett bankfack. Jonas Jonasson visste på tisdagen inte vem som hade ropat in hans mustasch.

– Den politiska majoritetens intention om en kraftig expansion i området har inte ändrats, säger Johan Larsson, boende i det berörda området.

– Planen för områdesbestämmelserna öppnar upp för stora tolkningar och mot den bakgrunden är det oroande.

Åklagare Magnus Johansson hade tid på sig till i morgon torsdag att komma med nya bevis mot den 46-årige mannen, som kallas gryningspyromanen. Han väntade bland annat på besked från Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL.

– Vi har säkrat såväl fot- som fingeravtryck på brandplatsen, berättar polisens informatör Ewa-Gun Westford.

På tisdagen meddelade SKL att materialet inte räcker för att stärka bevisen.

– Därför beslöt åklagaren att släppa gryningspyromanen. Klockan 15.50 var han åter en fri man.

Under släckningen av en garagebrand på Ramels väg försvann två rökdykare.

Larmet gick vid midnatt till onsdagen om ett rökfyllt garage. Minst en bil stod i lågor när brandkåren kom fram. I samband med branden hade strömmen gått, varför det var svårt att få upp garageportarna.

Under släckningsarbetet gick larm om att en eller två rökdykare var i fara.
– Vi har haft en eller två rökdykare som förvirrat sig i garaget. Då inriktades insatsen på att rädda dem, berättade Mats Streer, inre befäl på Räddningstjänst Syd.

Efter några minuter hittades rökdykarna utan allvarligare skador. Mats Streer beskriver branden som under kontroll.
– Det är tre bilar som brinner eller har brunnit.